Eksem och atopisk dermatit – symtom, orsaker och behandling

Vad är eksem och atopisk dermatit?

Eksem är ett samlingsnamn för flera tillstånd som innebär inflammation i huden. Atopisk dermatit, även kallad atopiskt eksem, är en vanlig eksemform. Andra former är kontakteksem, mjälleksem och underbenseksem. De kan ge liknande symtom, men orsakerna skiljer sig åt.

Vid atopisk dermatit är hudens skyddsbarriär försvagad. Huden har svårare att behålla fukt och blir mer känslig för irriterande ämnen i omgivningen. Immunförsvaret bidrar till inflammationen, som i sin tur kan försämra hudbarriären ytterligare. Även hud som ser frisk ut kan ha en försvagad skyddsbarriär.

Besvären varierar ofta över tid. Perioder då eksemet blir värre kallas skov. Mellan skoven kan besvären vara lindriga eller helt försvinna, medan vissa har mer ihållande symtom. Många får mindre besvär när de blir äldre, men eksemet kan finnas kvar även i vuxen ålder. Atopisk dermatit smittar inte.

Symtom på eksem

Klåda är ett centralt symtom och kan störa nattsömnen. Att klia sig kan ge rivmärken.

Vanliga hudförändringar är:

• torr och fjällande hud
• inflammerade utslag och förändrad hudfärg
• sprickor som kan svida eller göra ont
• små blåsor, vätskande områden och sårskorpor
• förtjockad hud efter långvariga besvär och återkommande rivning.

På ljus hud är utslagen ofta röda. På mörk hud kan rodnaden vara mindre tydlig och områdena i stället se mörkare, gråaktiga eller lila ut. Hudfärgen kan också förändras efter ett skov. Utslagens färg är därför bara en del av bedömningen.

Atopiskt eksem hos barn och vuxna

Hos spädbarn sitter utslagen ofta på kinderna och kan även finnas på bålen och utsidan av armar och ben. Hos äldre barn är armveck och knäveck vanliga områden. Därför används ibland namnet böjveckseksem.

Tonåringar och vuxna får ofta eksem på händerna, halsen, i ansiktet och kring ögonen. Även böjveck och andra delar av kroppen kan påverkas. Var utslagen sitter kan dock variera, oavsett ålder.

Orsaker och riskfaktorer

Atopisk dermatit uppstår genom ett samspel mellan ärftlighet, omgivningsfaktorer, hudens skyddsbarriär och immunförsvaret. När hudbarriären fungerar sämre blir huden mer känslig för irriterande ämnen. Inflammation i huden bidrar också till besvären. Risken att utveckla sjukdomen är högre om atopiskt eksem, astma eller allergisk snuva finns i familjen. Alla med atopisk dermatit har dock inte allergi.

Torr och kall luft, värme och svettning kan göra eksemet värre. Även friktion mot huden, irriterande ämnen och stress kan förvärra besvären. Vad som påverkar huden skiljer sig från person till person och kan förändras över tid. Dessa faktorer kan utlösa eller förvärra besvär, men förklarar inte ensamma varför sjukdomen uppstår.

Skillnaden mellan atopiskt eksem och kontakteksem

Eksemformerna kan ge liknande symtom, men har olika bakomliggande orsaker:

• Atopiskt eksem uppstår genom ett samspel mellan ärftliga förutsättningar, en försämrad hudbarriär och inflammation.
• Irritativt kontakteksem, även kallat icke-allergiskt kontakteksem, uppstår när hudens skyddsbarriär skadas av exempelvis upprepad kontakt med vatten, tvål eller rengöringsmedel. Även nötning (friktion) mot huden kan bidra till besvären.
• Allergiskt kontakteksem beror på en fördröjd allergisk reaktion mot ett ämne som huden kommer i kontakt med, exempelvis nickel eller vissa konserveringsmedel.

Flera eksemformer kan förekomma samtidigt, särskilt på händerna. Födoämnesallergi kan förvärra eksemet hos vissa små barn, men atopisk dermatit innebär inte i sig att en person har matallergi.

Diagnostik

Diagnosen ställs vanligtvis genom att läkaren väger samman patientens beskrivning av besvären med hudens utseende och var utslagen sitter. Samtalet handlar ofta om när besvären började, hur de varierar, hur mycket det kliar och om atopiskt eksem eller andra atopiska sjukdomar finns i familjen.

Det finns inget enskilt blodprov som fastställer atopisk dermatit. En allergiutredning kan bli aktuell om besvären tyder på allergi, men behövs inte för alla. Vid misstanke om kontaktallergi kan ett lapptest, även kallat epikutantest, ingå i utredningen. Testet visar om huden reagerar med en fördröjd allergisk reaktion mot något av de ämnen som testas.

Psoriasis, skabb och svampinfektion kan ge besvär som liknar atopiskt eksem. Läkaren behöver därför också överväga andra orsaker till symtomen. Vid misstanke om en hudinfektion kan provtagning behövas. I bedömningen ingår även hur mycket det kliar, om sömnen störs och hur besvären påverkar vardagen.

Behandling och uppföljning

Behandlingen anpassas efter eksemtyp, ålder, utslagens placering och besvärens svårighetsgrad. Vid atopisk dermatit ingår vanligtvis mjukgörande medel och lokal inflammationsdämpande behandling, exempelvis kortisonpreparat eller kalcineurinhämmare. Patientinformation är också en del av vården.

Vid mer omfattande sjukdom kan medicinsk ljusbehandling eller läkemedel som verkar i hela kroppen bli aktuella efter specialistbedömning. Vilken behandling som används avgörs genom en individuell medicinsk bedömning.

Vid uppföljningen bedömer vården hur eksemet har förändrats och hur behandlingen fungerar. Patientens beskrivning av klåda, sömn och besvär i vardagen är en viktig del av bedömningen. Även eventuella biverkningar följs upp. Ibland används frågeformulär, till exempel POEM, där patienten får beskriva sina eksemsymtom under den senaste veckan. Det gör det lättare att följa hur besvären förändras över tid.

Eksem kan vätska utan att huden är infekterad. Grumlig sårvätska eller tjocka, gulaktiga sårskorpor kan däremot vara tecken på en infektion. En plötslig och smärtsam försämring med blåsor eller små sår kan bero på en infektion med herpes simplexvirus, så kallat eczema herpeticum. Det är en allvarlig komplikation som behöver bedömas skyndsamt av vården.

Att leva med eksem och atopisk dermatit

Hur eksem påverkar vardagen beror på hur stora besvären är och var utslagen sitter. Klåda och störd sömn kan leda till trötthet och göra det svårare att koncentrera sig. Handeksem kan försvåra vardagliga uppgifter och vissa arbetsmoment.

När ett barn har atopiskt eksem kan klåda och sömnsvårigheter påverka hela familjens vardag. Behandlingen kan ta tid, och barnet kan behöva hjälp av sina föräldrar. Informationen behöver anpassas till barnets ålder och förståelse för att barnet ska kunna vara delaktigt i vården. På vissa mottagningar erbjuds eksemskola, där barn och föräldrar får lära sig mer om sjukdomen och hur den ordinerade behandlingen genomförs.

Synliga utslag och långvariga besvär kan också påverka hur en person mår och umgås med andra. Vården bedömer därför både huden och hur sjukdomen påverkar vardagen. Även den som har eksem på ett begränsat hudområde kan behöva stöd och uppföljning.