Hidradenitis suppurativa (HS) – en smärtsam hudsjukdom som ofta missförstås
Hidradenitis suppurativa (HS), ibland kallad acne inversa, är en kronisk hudsjukdom som kan vara både smärtsam och psykiskt påfrestande. Trots att sjukdomen inte är ovanlig tar det ofta flera år innan rätt diagnos ställs. Under tiden kan besvären förvärras och påverka både vardag och livskvalitet.
Den här artikeln ger en tydlig och lättförståelig översikt av HS – vad det är, vilka symtom du ska vara uppmärksam på och vilka behandlingar som finns idag, baserat främst på svenska medicinska källor.

Vad är hidradenitis suppurativa?
Hidradenitis suppurativa är en långvarig inflammatorisk sjukdom i huden. Den drabbar framför allt områden där hud ligger mot hud, till exempel:
- Armhålor
- Ljumskar
- Under brösten
- Skinkor
Sjukdomen börjar oftast efter puberteten och är vanligare hos kvinnor än män.
Tidigare trodde man att HS berodde på inflammerade svettkörtlar. Idag vet man att problemet istället börjar i hårsäckarna, som täpps till och brister. Det leder till inflammation, smärta och ibland infektion.
Hur vanligt är HS?
Enligt 1177 Vårdguiden och Socialstyrelsen uppskattas HS drabba mellan 1 och 4 procent av befolkningen.
Trots det är sjukdomen relativt okänd – både bland allmänheten och ibland inom vården. Många patienter får därför vänta länge på rätt diagnos.
Symtom – hur märks HS?
HS börjar ofta med små, ömma knölar under huden. Dessa kan utvecklas till mer smärtsamma problem över tid.
Vanliga tecken på HS:
- Smärtsamma knölar (som liknar bölder)
- Varfyllda abscesser
- Sår som inte läker
- Vätskande förändringar med lukt
- Gångar under huden (så kallade fistlar)
- Ärrbildning
Besvären kommer ofta i skov – perioder när det blir sämre, följt av lugnare perioder.
Olika stadier av sjukdomen
Läkare brukar dela in HS i tre nivåer (Hurley-stadier):
- Mild (stadium I): Enstaka knölar eller bölder
- Måttlig (stadium II): Återkommande problem och början till gångar under huden
- Svår (stadium III): Utbredda områden med många förändringar och ärr
Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre möjligheter finns att bromsa utvecklingen.
Varför får man HS?
Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men flera faktorer spelar in.
Vanliga riskfaktorer:
- Rökning
- Övervikt
- Ärftlighet
- Hormonella förändringar
Att sluta röka och gå ner i vikt kan i många fall förbättra symtomen.
Hur påverkars livet med HS?
HS är mer än en hudsjukdom. Den påverkar ofta hela livet.
Många patienter beskriver:
- Konstant eller återkommande smärta
- Svårigheter att röra sig normalt
- Problem med arbete och vardag
- Skam och social isolering
Forskning visar också att personer med HS oftare drabbas av depression och ångest.
Pågående undersökning – din erfarenhet är viktig
Just nu pågår en undersökning riktad till personer som lever med Hidradenitis suppurativa, oavsett typ, ålder eller sjukdomsgrad. Syftet är att bättre förstå vardagen med HS – från diagnos och vårdkontakter till livskvalitet, information från vården och behov av stöd.
Varför är din medverkan viktig?
- Kunskap från patienter används för att förbättra vård, information och framtida insatser
- Erfarenheter från både behandlade och obehandlade patienter behövs
- Även du som inte är i kontakt med specialistvård har värdefulla insikter
Genom att delta bidrar du direkt till ökad förståelse och bättre beslutsunderlag inom svensk hälso- och sjukvård.
Ta chansen att påverka – din erfarenhet kan göra skillnad. Delta genom att klicka här och gör din röst hörd!
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen baseras på hur huden ser ut och var besvären sitter. Det finns inget enskilt test.
Läkare tittar särskilt på:
- Typiska hudförändringar
- Var på kroppen de sitter
- Om problemen återkommer över tid
Rekommendationer från Läkemedelsverket och Svensk Dermatologisk Förening betonar vikten av tidig diagnos och rätt behandling.
Behandling – vad kan man göra?
Det finns idag ingen botande behandling för HS, men det finns flera sätt att lindra symtomen och bromsa sjukdomen.
Behandlingen anpassas efter hur svår sjukdomen är.
1. Livsstilsförändringar
Detta är ofta första steget:
- Sluta röka
- Gå ner i vikt vid behov
- Undvika irritation i huden
Små förändringar kan göra stor skillnad över tid.
2. Lokal behandling
Vid mild HS används ofta:
- Antibakteriella tvättar
- Antibiotika i kräm eller lösning
3. Läkemedel
Vid mer uttalade besvär kan läkemedel behövas.
Antibiotika
Används inte bara mot bakterier, utan även för att dämpa inflammation.
Biologiska läkemedel
Adalimumab är idag det mest använda biologiska läkemedlet vid HS.
Det fungerar genom att:
- Dämpa immunförsvarets överreaktion
- Minska inflammation och smärta
4. Smärtbehandling
Smärtan vid HS kan vara kraftig och behöver tas på allvar.
Vanliga alternativ:
- Paracetamol
- Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID)
5. Kirurgi
Vid svårare fall kan operation behövas.
Det kan handla om att:
- Tömma bölder
- Ta bort skadad hud
- Behandla områden med återkommande problem
Kirurgi kan ge långvarig lindring, särskilt vid mer avancerad sjukdom.
Vikten av rätt vård i tid
En av de största utmaningarna med HS är att många patienter får vänta länge på diagnos. Under tiden riskerar sjukdomen att bli värre.
Tidig behandling kan:
- Minska smärta
- Förhindra ärr
- Förbättra livskvalitet
Framtidens behandling
Forskningen kring HS går snabbt framåt. Nya behandlingar är på väg, bland annat:
- Nya biologiska läkemedel
- JAK-hämmare
- Mer individanpassad behandling
Det ger hopp om bättre kontroll av sjukdomen i framtiden.
Sammanfattning
Hidradenitis suppurativa är en kronisk hudsjukdom som kan vara både smärtsam och svår att leva med. Den visar sig ofta som återkommande bölder och inflammation i hudveck.
Det viktigaste att veta är:
- Du är inte ensam sjukdomen är relativt vanlig
- Det finns behandling som kan hjälpa
- Tidig diagnos gör stor skillnad
Om du misstänker HS är det viktigt att söka vård, rätt behandling kan förbättra både symtom och livskvalitet.
Källor: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Svensk Dermatologisk Förening, European S1 guideline for HS, Journal of the American Academy of Dermatology (Zouboulis et al.)
Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.



