Kvalitetsregister för och emot
En kraftfull metod för att övervaka, utvärdera och förbättra vården är att analysera den data som idag samlas in i så kallade kvalitetsregister. Men – direkt felaktiga och ofullständiga uppgifter kan i värsta fall leda till felaktiga behandlingsmetoder och sämre patientresultat. Vårdgivare måste lägga tid och resurser på att dokumentera och rapportera vilket kan öka den administrativa bördan och minska den tid och uppmärksamhet personalen annars lägger på patienten.
Datainsamling via kvalitetsregister är en kraftfull metod för att övervaka, utvärdera och förbättra vården. Det erbjuder en mängd fördelar, inklusive förbättrad vårdkvalitet, forskningsmöjligheter, individanpassad vård och ökad transparens inom vården.
Registren är omfattande databaser som samlar in, lagrar och analyserar patientdata för att hjälpa vårdgivare och beslutfattare att fatta informerade beslut. Men – registren innebär också en del utmaningar tex i frågor om sekretess och dataskydd, datahantering och risk för snedvridning av data.
För närvarande finns runt 100 nationella kvalitetsregister i Sverige med gemensamt ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten.
Registren startades av vårdgivarna för att:
- följa en patientgrupp över tid
- göra jämförelser inom och mellan enheter
- utvärdera olika behandlingsmetoder
- vara ett stöd i att förbättra vårdens innehåll och kvalitet
- sprida ny kunskap, till exempel genom forskning.
I dagsläget finns inga krav på patientens samtycke för registrering, men enligt patientdatalagen ska vårdgivaren informera om registret. Patienten kan då välja om hen vill delta i aktuellt register, vilket gör att risken för snedvridendata kan öka.
Uppgifter som registreras i de Nationella kvalitetsregistren är personnummer, vårdkontakter, diagnos och medicinska ställningstaganden. Det finns med andra ord inga uppgifter direkt från patienten om upplevelse, åsikter eller livskvalitet. Då kvalitetsregistren utgör en viktig informationskälla för utvecklingsarbetet av den moderna hälso- och sjukvården är det därför av yttersta vikt att inte glömma dessa aspekter dvs data direkt från den enskilde patienten.
Kvalitetsregister är beroende av korrekt och noggrann dokumentation av patientdata, något som kräver betydande administrativa insatser. Direkt felaktiga och ofullständiga uppgifter kan i värsta fall leda till felaktiga behandlingsmetoder och sämre patientresultat.
Vårdgivare måste lägga tid och resurser på att dokumentera och rapportera vilket kan öka den administrativa bördan och minska den tid och uppmärksamhet personalen annars lägger på patienten. En ytterligare farhåga med användandet av kvalitetsregister kan vara när registren används för bedömning av vårdkvalitet och resultat. Här finns risken att vårdenheten och vårdpersonalen vid rapporteringstillfället fokuserar på att uppfylla specifika, av registret fastställda mål istället för att erbjuda en för patienten bäst anpassad vård. Detta fenomen kallas för ”gaming” av systemet och kan underminera vårdens kvalitet.
Sammanfattningsvis kan understrykas att kvalitetsregister är värdefulla verktyg för att förbättra vården, men det medför också utmaningar och risker. Det är avgörande att hantera och minimera dessa nackdelar för att säkerställa att registren används på ett ansvarsfullt sätt som gagnar både patienten och vårdgivaren.