Vad är migrän? - symtom, orsaker och behandling

Migrän är en neurologisk sjukdom med återkommande anfall, ofta med pulserande huvudvärk, illamående och känslighet för ljus och ljud. Vissa får aura, exempelvis synflimmer eller stickningar. Besvären varierar och kan påverka arbete och familjeliv. Vården bedömer symtomen och deras förlopp för att ställa diagnos och planera behandling.

Vad är migrän?

Migrän hör till gruppen primära huvudvärkssjukdomar. Det betyder att huvudvärken är en del av själva sjukdomen och inte ett symtom på en annan bakomliggande sjukdom. Vid ett anfall samverkar nerver, blodkärl och signalämnen som förmedlar smärta, och aktiviteten i nervsystemet förändras. Exakt hur ett anfall startar är ännu inte helt klarlagt.

Symtom vid migrän

Migränsymtom kan skilja sig mellan personer och mellan olika anfall.

Vanliga besvär är:

• pulserande huvudvärk, ofta på ena sidan av huvudet
• måttlig till svår smärta som blir värre av vardaglig rörelse
• illamående och ibland kräkningar
• känslighet för ljus och ljud.

Hos vuxna pågår huvudvärken ofta mellan fyra timmar och tre dygn utan behandling eller om behandlingen inte hjälper. Hur ofta anfallen kommer varierar från enstaka tillfällen till flera gånger i veckan. Både anfallens styrka och hur ofta de kommer kan förändras med åldern.

Förkänningar och återhämtning

Ett migränanfall kan börja med förkänningar som trötthet, upprepade gäspningar, nackbesvär eller förändrat humör innan huvudvärken kommer. Förkänningar skiljer sig från aura. Efter huvudvärken kan personen känna sig uttröttad och behöva tid för återhämtning. Alla upplever inte samtliga faser.

Migrän hos barn

Barn kan få migrän, men symtomen är inte alltid lika tydliga som hos vuxna. Anfallen kan vara kortare, och värken kan sitta på båda sidor av huvudet. Illamående, blekhet och buksmärta kan också förekomma. Vården anpassar därför utredning och behandling efter barnets ålder och symtom.

Olika typer av migrän

Migrän kan beskrivas utifrån vilka symtom anfallen ger och hur ofta huvudvärken förekommer. Indelningen med eller utan aura handlar om symtomen, medan episodisk och kronisk migrän beskriver hur ofta huvudvärken kommer.

Migrän utan aura

Utan aura ger migrän anfall med huvudvärk, ofta tillsammans med illamående och känslighet för ljus och ljud. Anfallen saknar de övergående symtom från nervsystemet som kallas aura.

Migrän med aura

Vid migrän med aura förekommer övergående symtom från nervsystemet. Vanligast är synförändringar.

Exempel på aurasymtom är:

• Synförändringar: flimmer, ljusblixtar, sicksackmönster eller ett växande område där delar av synfältet försvinner.
• Stickningar och domningar: kan sprida sig gradvis, exempelvis från handen upp längs armen eller till ansiktet och tungan.
• Språkbesvär: exempelvis svårigheter att hitta ord eller uttrycka sig.

Typisk aura utvecklas ofta gradvis. Varje enskilt symtom varar vanligen 5–60 minuter, och flera symtom kan följa efter varandra. Auran kommer oftast före huvudvärken men kan också börja när huvudvärken redan pågår. Ibland förekommer aura utan huvudvärk. Samma person kan ha anfall både med och utan aura.

Vården behöver bedöma nya eller förändrade symtom från nervsystemet, även hos den som har migrän sedan tidigare. De kan ha andra orsaker än aura.

Episodisk migrän

Vid episodisk migrän förekommer huvudvärk färre än 15 dagar per månad. Hur ofta anfallen kommer kan variera över tid.

Kronisk migrän

Kronisk migrän innebär huvudvärk minst 15 dagar per månad under mer än tre månader, varav minst åtta dagar per månad har migränsymtom.

Alla huvudvärksdagar vid kronisk migrän behöver inte vara tydliga migränanfall. Smärtan kan variera, och vissa dagar kan värken likna spänningshuvudvärk. Diagnosen kräver därför en samlad bedömning av hur huvudvärken visar sig över tid.

Pågående undersökning – din erfarenhet är viktig

Just nu pågår en undersökning riktad till personer som lever med migrän, oavsett typ, ålder eller sjukdomsgrad. Syftet är att bättre förstå vardagen med migrän – från diagnos och vårdkontakter till livskvalitet, information från vården och behov av stöd.

Varför är din medverkan viktig?

• Kunskap från patienter används för att förbättra vård, information och framtida insatser
• Erfarenheter från både behandlade och obehandlade patienter behövs
• Även du som inte är i kontakt med specialistvård har värdefulla insikter

Genom att delta bidrar du direkt till ökad förståelse och bättre beslutsunderlag inom svensk hälso- och sjukvård.

Ta chansen att påverka – din erfarenhet kan göra skillnad. Delta genom att klicka här och gör din röst hörd!

Orsaker och riskfaktorer

Ärftlighet har stor betydelse för risken att få migrän. Efter puberteten är sjukdomen vanligare hos kvinnor än hos män. Däremot finns ingen enskild förklaring till varför en viss person får migrän eller varför ett anfall börjar vid ett visst tillfälle.

Hos en person med migrän kan vissa faktorer bidra till att ett anfall startar. Exempel är stress eller avslappning efter stress, oregelbunden sömn, uteblivna måltider, alkohol och hormonella förändringar i samband med menstruation. Dessa utlösande faktorer är inte samma sak som orsaken till själva sjukdomen.

Vad som påverkar anfallen varierar, och det vetenskapliga stödet för särskilda kostupplägg är begränsat. En huvudvärksdagbok kan ge en bild av möjliga mönster. En enstaka händelse före ett anfall visar däremot inte säkert vad som utlöste det.

Diagnostik av migrän

Diagnosen bygger främst på patientens beskrivning av sina besvär och en läkarundersökning. Läkaren frågar bland annat hur huvudvärken känns, hur länge den varar, hur ofta den kommer och vilka andra symtom som uppstår. Även uppgifter om läkemedel och andra sjukdomar ingår.

Läkaren kan undersöka blodtrycket och nervsystemets funktioner, exempelvis styrka, känsel och reflexer. Om symtomen är typiska för migrän och undersökningen är normal behövs vanligtvis ingen ytterligare utredning. Däremot kan läkaren överväga datortomografi eller magnetkameraundersökning vid misstanke om en annan orsak till huvudvärken.

Spänningshuvudvärk och migrän kan förekomma hos samma person. En huvudvärksdagbok kan göra det lättare att skilja besvären åt och följa hur de utvecklas. Läkaren kan också behöva skilja migrän från andra huvudvärkstyper, exempelvis klusterhuvudvärk.

När behöver vården bedöma huvudvärk skyndsamt?

Vården behöver snabbt bedöma plötslig intensiv huvudvärk, huvudvärk med feber och nackstelhet eller huvudvärk med slöhet efter ett slag mot huvudet. Även ett migränanfall som för första gången varar längre än tre dygn kräver bedömning genast på vårdcentral eller jourmottagning. Om mottagningen är stängd behöver personen söka vård på en akutmottagning.

Vid plötsligt hängande mungipa, svaghet i en arm eller talsvårigheter behöver personen eller någon i närheten ringa 112, även om symtomen går över.

Om huvudvärken förändras jämfört med tidigare behöver personen kontakta vårdcentralen för en ny bedömning.

Behandling och uppföljning

Vården anpassar behandlingen efter hur ofta anfallen kommer, hur svåra de är, andra sjukdomar och påverkan på vardagen. Den kan omfatta både behandling under ett anfall och förebyggande insatser mellan anfallen. Målet är att minska besvären och deras påverkan på livskvaliteten.

Anfallsbehandling och förebyggande insatser

Anfallsbehandling kan omfatta smärtlindrande läkemedel, migränspecifika läkemedel som triptaner och ibland läkemedel mot illamående. Valet beror på symtomen och den medicinska bedömningen.

Vid täta anfall eller anfall som påverkar vardagen mycket kan förebyggande läkemedel bli aktuella. Specialistvården kan bedöma behovet av ytterligare alternativ, exempelvis läkemedel som hämmar signalämnet CGRP. Det deltar i smärtöverföringen vid migrän. Botulinumtoxin är ett annat alternativ vid kronisk migrän.

Information om sjukdomen, stöd kring sömn och levnadsvanor samt stresshantering kan också ingå i behandlingen. Vården anpassar insatserna efter personens behov och förutsättningar.

Uppföljning och läkemedelsanvändning

Vid uppföljningen bedömer vården antalet huvudvärksdagar, anfallens styrka, behandlingseffekt och eventuella biverkningar. Även besvärens påverkan på möjligheten att arbeta, umgås och sköta vardagen har betydelse. Huvudvärksdagboken gör det lättare att följa utvecklingen och avgöra om vården behöver ändra behandlingen.

Frekvent användning av anfallsläkemedel kan bidra till läkemedelsöveranvändningshuvudvärk. Det innebär att huvudvärken kan komma oftare och bli mer ihållande. Tillståndet kan finnas samtidigt med migrän och kräver en separat bedömning. När huvudvärken ökar går vården därför också igenom läkemedelsanvändningen.

Att leva med migrän

Migrän kan påverka arbete, studier och familjeliv. Under ett anfall kan det vara svårt att koncentrera sig eller utföra vanliga uppgifter. Rörelse kan göra smärtan värre, och personen kan behöva ligga still i ett mörkt och tyst rum. Trötthet och koncentrationssvårigheter kan dessutom finnas kvar efteråt. Hur stora begränsningarna blir beror bland annat på anfallens styrka, hur ofta de kommer och vilka krav vardagen ställer.

Även mellan anfallen kan migrän påverka vardagen. Oro för nästa anfall kan göra det svårare att planera aktiviteter. Vården behöver därför uppmärksamma både de fysiska besvären och hur personen mår psykiskt.

För anhöriga kan kunskap om anfallens förlopp göra det lättare att förstå behovet av lugn och återhämtning. Samtal om hur migränen påverkar familjelivet kan också tydliggöra behovet av stöd. När vården planerar insatserna är personens erfarenheter och vardagens krav viktiga.