Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) – symtom och behandling

Åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, är en ögonsjukdom som påverkar gula fläcken och förmågan att se detaljer. Synen kan bli suddig, raka linjer se krokiga ut och läsning bli svårare. Sjukdomen finns i torr och våt form. En ögonläkare ställer diagnosen genom en ögonundersökning. Därefter planerar vården behandling och uppföljning utifrån förändringarna.

Samma stadsmiljö visas utan synstörning till vänster och med en simulerad suddig fläck i mitten av synfältet vid AMD till höger.

Vad är åldersrelaterad makuladegeneration?

Gula fläcken, makula, är ett litet område i mitten av näthinnan längst bak i ögat. Där finns de synceller som gör det möjligt att se små detaljer rakt framför sig. AMD påverkar syncellerna i detta område. Förkortningen kommer från engelskans age-related macular degeneration. Ett annat svenskt namn är åldersförändringar i gula fläcken.

Sjukdomen kan påverka ett eller båda ögonen. Framför allt blir det centrala seendet sämre, medan synen åt sidorna vanligtvis finns kvar. AMD i sig leder därför normalt inte till att all syn försvinner, även om synnedsättningen kan bli betydande.

Torr AMD

Torr AMD är den vanligaste formen. Efter hand går synceller i gula fläcken förlorade. Förloppet är oftast långsamt, men graden av synnedsättning varierar. Till en början märker en del personer inga besvär. I vissa fall övergår torr AMD i våt form.

Våt AMD

Vid våt AMD växer nya, onormala blodkärl fram i eller under näthinnan vid gula fläcken. Kärlen kan läcka vätska och blod, vilket skadar synfunktionen. Denna form är mindre vanlig men kan ge en snabbare synförsämring. Därför är tidig bedömning och behandling viktig.

Symtom vid AMD

Synförändringarna kan vara svåra att upptäcka i början, särskilt om det andra ögat ser bättre. Vanliga besvär är:

  • suddig eller gråaktig syn i mitten av synfältet
  • svårigheter att läsa eller känna igen ansikten
  • bokstäver eller delar av bokstäver som verkar saknas
  • raka linjer som ser böjda eller vågiga ut, så kallat krokseende
  • en suddig eller mörk fläck framför det som personen tittar på.

En del behöver också starkare belysning och får svårare att se när ljuset är svagt. Vid torr AMD kommer besvären ofta gradvis. Däremot kan nytillkommet krokseende eller en snabb förändring av läsförmågan tyda på våt AMD. Då behöver en ögonläkare göra en skyndsam bedömning.

När behövs vårdbedömning?

En optiker eller vårdcentral kan bedöma en gradvis synförsämring. Blir synen i mitten av synfältet sämre inom timmar till dagar behöver personen däremot kontakta vården så snart det går. Detsamma gäller om raka föremål plötsligt ser krokiga ut. En vårdcentral, jourmottagning eller ögonmottagning kan göra en första bedömning. Vid osäkerhet om vart personen ska vända sig finns sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Orsaker och riskfaktorer

Det är inte helt klarlagt varför AMD uppstår. Åldersrelaterade förändringar i näthinnan samverkar med ärftliga förutsättningar och omgivningsfaktorer. Risken ökar med stigande ålder och är högre om sjukdomen finns hos nära släktingar. Ärftlighet innebär samtidigt inte att alla i familjen får AMD.

Rökning är en påverkbar riskfaktor. Stöd för rökstopp kan därför vara en del av vårdens samtal om ögonhälsa. Fysisk aktivitet och matvanor har också betydelse för den allmänna hälsan. Även den som lever hälsosamt kan dock få AMD.

Diagnostik av AMD

Ögonläkaren ställer diagnosen genom att väga samman personens beskrivning av synbesvären med resultaten från en ögonundersökning. Läkaren bedömer synskärpan och undersöker näthinnan. Ofta använder läkaren också pupillvidgande ögondroppar för att se ögonbotten tydligare.

Optisk koherenstomografi, OCT, ger detaljerade tvärsnittsbilder av näthinnan. Undersökningen kan visa förändringar i gula fläcken och om det finns vätska. Vid behov kompletterar ögonläkaren dessutom utredningen med andra bilder av näthinnan eller en undersökning av dess blodkärl med kontrastmedel.

Flera ögonsjukdomar kan ge synförsämring och ibland förekommer de samtidigt. Därför behöver ögonläkaren även överväga andra orsaker till besvären.

Behandling och uppföljning

Ögonläkaren planerar vården utifrån vilken form av AMD som finns, synfunktionen och hur förändringarna utvecklas. Målet är att bevara användbar syn och ge stöd när synnedsättningen påverkar vardagen. Beroende på behoven kan både medicinsk behandling och synrehabilitering ingå. Synrehabilitering innebär stöd och träning för att klara vardagen med nedsatt syn.

Behandling vid torr AMD

Det finns ingen etablerad behandling som återställer de synceller som gått förlorade vid torr AMD. Vården bedömer förändringarnas omfattning och behovet av uppföljning och synhjälpmedel. Även vid långsam försämring kan stöd för läsning och andra vardagsaktiviteter vara värdefullt.

Vid vissa stadier kan ögonläkaren överväga särskilda kombinationer av vitaminer och mineraler, så kallade AREDS2-tillskott, för att minska risken för fortsatt sjukdomsutveckling. Tillskotten är däremot inte lämpliga för alla och återställer inte förlorad syn. Ögonläkaren väger därför in sjukdomsstadium, övriga läkemedel och möjliga risker.

Behandling vid våt AMD

Vid våt AMD använder vården vanligen läkemedel som hämmar signalämnet VEGF. Detta ämne bidrar till nybildning av blodkärl och kärlläckage. Vid anti-VEGF-behandling får patienten läkemedlet genom injektioner i glaskroppen, en geléliknande massa inne i ögat. Syftet är därför att minska läckaget och bromsa synförsämringen. Effekten varierar dock mellan personer.

Före injektionen bedövar vårdpersonalen ögat med droppar. Ofta behöver patienten flera behandlingar. Mottagningen ger också information om förberedelser, efterförlopp och möjliga biverkningar. Vid kraftig ögonsmärta, tydlig rodnad eller plötsligt försämrad syn efter en injektion behöver personen kontakta ögonmottagningen genast.

Vad följer ögonläkaren upp?

Vid återbesök bedömer ögonläkaren synskärpan och förändringarna på bilder av näthinnan. Kontrollerna hjälper också ögonläkaren att avgöra om behandlingen behöver fortsätta eller om det finns skäl att ändra den. Läkaren uppmärksammar även det andra ögat och behovet av synrehabilitering. Uppföljningen kan fortsätta under lång tid.

Att leva med AMD

Synnedsättningen kan göra det svårare att läsa post, använda en telefon eller känna igen personer på avstånd. Hur mycket besvären begränsar vardagen beror bland annat på synen i båda ögonen och vilka uppgifter personen behöver klara. En del har nytta av större text och bättre belysning, medan andra behöver mer omfattande hjälpmedel.

På en syncentral eller synmottagning bedömer personalen behovet av stöd tillsammans med personen. Till exempel kan förstoringshjälpmedel, läskamera och program som omvandlar text till tal underlätta vardagen. Personalen kan också visa praktiska strategier för att använda den syn som finns kvar.

Förändrad syn kan samtidigt väcka oro eller nedstämdhet. Då kan det vara hjälpsamt att prata med vården om både praktiska svårigheter och hur sjukdomen påverkar måendet. Anhöriga kan, om personen önskar det, delta vid bedömningen av stödbehov och hjälpa till att beskriva vad som är svårt i vardagen. 

Vanliga frågor (FAQ)
Vad betyder AMD?

AMD står för age-related macular degeneration, på svenska åldersrelaterad makuladegeneration. Sjukdomen påverkar gula fläcken och detaljseendet.

Vad är skillnaden mellan torr och våt AMD?

Torr AMD ger oftast en långsam synförsämring. Vid våt AMD växer däremot onormala blodkärl fram som kan läcka och ge snabbare synförsämring.

Kan torr AMD bli våt?

Ja, torr AMD kan övergå i våt form. Därför behöver en ögonläkare bedöma nytillkomna synförändringar, även när personen redan har en AMD-diagnos.

Är AMD ärftligt?

Ärftliga faktorer påverkar risken för AMD. Att en nära släkting har sjukdomen innebär däremot inte att alla i familjen drabbas.

Hur behandlas våt AMD?

Vanligast är injektioner med anti-VEGF-läkemedel i ögat. Ögonläkaren anpassar sedan behandling och kontroller efter synen och förändringarna i näthinnan.

Kan vitaminer hjälpa vid AMD?

Särskilda vitamin- och mineraltillskott kan vara aktuella vid vissa stadier av AMD efter medicinsk bedömning. De passar inte alla och återställer inte förlorad syn.

Blir alla med AMD helt blinda?

Nej. AMD påverkar främst det centrala seendet. Synen åt sidorna finns vanligtvis kvar, men vardagen kan ändå påverkas mycket.

Vilket stöd finns när synen försämras?

Syncentralen kan bedöma behovet av hjälpmedel, träning och anpassningar. Stödet utgår från personens syn och svårigheter i vardagen.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier