Tjocktarmscancer – symtom, utredning och behandling

Tjocktarmscancer är en elakartad tumör som oftast börjar i tjocktarmens slemhinna. Blod i avföringen, ändrade avföringsvanor och trötthet kan vara tecken, men ibland saknas tydliga symtom. Vården utreder sjukdomen med bland annat koloskopi och vävnadsprov. Behandlingen omfattar ofta operation och ibland läkemedel. Därefter följer kontroller och rehabilitering utifrån personens behov.

Vad är tjocktarmscancer

Tjocktarmscancer, även kallad koloncancer, uppstår när celler i tjocktarmen börjar växa okontrollerat. Tumören börjar vanligen i slemhinnans körtelceller. Denna tumörtyp heter adenokarcinom. Med tiden kan cancern växa djupare i tarmväggen och sprida sig till lymfkörtlar eller andra organ.

Tjocktarmen tar bland annat upp vätska ur tarminnehållet och fortsätter i ändtarmen, som är tarmens sista del. Tjocktarmscancer och ändtarmscancer har samlingsnamnet kolorektalcancer, men tumörens läge påverkar både utredning och behandling. Den här texten handlar främst om cancer i tjocktarmen.

Många tumörer utvecklas från polyper, utväxter i slemhinnan. Vissa polyper kan med tiden bli cancer, men alla gör inte det. Sjukdomen kan vara begränsad till tarmen eller ha spridit sig när vården ställer diagnosen. Vid spridning till andra organ kan metastaser, även kallade dottertumörer, uppstå.

Symtom vid tjocktarmscancer

Symtomen varierar beroende på var tumören sitter och hur sjukdomen utvecklas.

Vanliga tecken är:

  • blod i avföringen
  • ändrade avföringsvanor, exempelvis att behöva gå oftare eller mer sällan
  • förändrat utseende på avföringen
  • trötthet och minskad ork, ibland på grund av blodbrist.

En tumör kan blöda lite i taget utan att blodet syns. Blödningen kan då leda till järnbrist och blodbrist, även kallad anemi. En del har även magont eller går ner i vikt utan avsikt. Andra har inga tydliga besvär.

Symtomen beror ofta på något annat än cancer, exempelvis hemorrojder eller inflammation i tarmen. Det går däremot inte att avgöra orsaken enbart utifrån hur besvären känns. Därför behöver vården bedöma nytillkomna eller ihållande besvär.

När behövs vårdbedömning?

Den som ser blod i avföringen behöver kontakta en vårdcentral. Detsamma gäller andra nytillkomna symtom som håller i sig mer än en vecka. Personen behöver alltså inte vänta på en screeninginbjudan för att söka vård vid besvär.

Ibland orsakar tumören stopp i tarmen. Kraftig buksmärta, uppspänd mage och kräkningar kan vara tecken på tarmvred. Då behöver personen kontakta vården genast. Vid kraftig blödning, eller mycket ont i magen tillsammans med uttalad sjukdomskänsla, behöver personen eller någon i närheten ringa 112.

Orsaker och riskfaktorer

Det går oftast inte att förklara varför en viss person får tjocktarmscancer. Flera faktorer kan samverka, och risken ökar med åldern. Sjukdomen är vanligare hos äldre men förekommer även hos yngre vuxna.

Faktorer som kan öka risken är bland annat:

  • ärftlig benägenhet eller vissa ärftliga syndrom
  • långvarig inflammation i tjocktarmen
  • rökning och alkohol
  • övervikt eller obesitas
  • hög konsumtion av charkprodukter och sannolikt även rött kött.

Riskfaktorer beskriver sannolikheter i grupper. De ger däremot ingen säker förklaring till en enskild persons sjukdom. Att ha en riskfaktor betyder inte att personen kommer att få cancer.

Ärftlighet och tarmsjukdom

Lynchs syndrom och familjär adenomatös polypos är exempel på ärftliga tillstånd med ökad risk. Vården frågar därför om cancersjukdomar i släkten och kan erbjuda genetisk utredning vid misstanke om ärftlig cancer. En sådan utredning kan också få betydelse för nära släktingar.

Långvarig och utbredd inflammation i tjocktarmen vid ulcerös kolit eller Crohns sjukdom kan öka risken. Vården bedömer behovet av särskilda kontroller utifrån bland annat inflammationens utbredning och varaktighet. Alla med inflammatorisk tarmsjukdom har inte samma risk.

Diagnostik av tjocktarmscancer

Utredningen börjar med ett samtal om besvären, tidigare sjukdomar och ärftlighet. Läkaren undersöker magen och kan även känna i ändtarmen. Blodprov kan visa exempelvis blodbrist. Avföringsprov kan påvisa blod som inte syns, men provet kan inte ensamt bekräfta cancer.

Koloskopi och vävnadsprov

Vid koloskopi för läkaren ett böjligt instrument med kamera genom ändtarmsöppningen och undersöker tjocktarmen. Samtidigt kan läkaren ta vävnadsprov eller avlägsna polyper. En specialistläkare undersöker sedan vävnaden i mikroskop för att avgöra om den innehåller cancer.

Om läkaren inte kan undersöka hela tjocktarmen med koloskopi kan vården komplettera med datortomografi av tjocktarmen, så kallad DT-kolografi. Fortsatt utredning omfattar vanligen datortomografi av bröstkorg och buk för att bedöma tumörens utbredning och eventuell spridning.

Stadium och tumörens egenskaper

Stadiet beskriver hur djupt tumören växer och om cancern har nått lymfkörtlar eller andra organ. Vävnadsanalyser kan också visa egenskaper som påverkar behandlingsval och behovet av ärftlighetsutredning. Undersökningsresultaten ger därför både en diagnos och underlag för fortsatt planering.

Vid välgrundad misstanke startar vården ett standardiserat vårdförlopp, SVF. Det samordnar utredningen, men innebär inte att läkaren redan har fastställt en cancerdiagnos.

Screening utan symtom

Organiserad screening riktar sig till personer utan symtom. Det svenska programmet omfattar åldrarna 60–74 år och bygger på avföringsprov för osynligt blod. Ett positivt prov innebär att vården behöver undersöka vidare, inte att cancerdiagnosen är klar. Nytillkomna symtom behöver däremot en egen bedömning, även efter ett tidigare negativt screeningprov.

Behandling och uppföljning

Specialister från flera yrkesområden bedömer undersökningsresultaten tillsammans. Därefter diskuterar läkaren och patienten behandlingsförslaget. Valet beror bland annat på tumörens läge, stadium, egenskaper och personens övriga hälsa och önskemål.

Operation och eventuell stomi

Operation är en central behandling vid tjocktarmscancer. Kirurgen tar vanligen bort den del av tarmen där tumören sitter tillsammans med närliggande lymfkörtlar. Ofta går det att sy ihop tarmändarna. Vid vissa tidiga tumörer kan däremot lokal behandling genom ett koloskop vara tillräcklig efter specialistbedömning.

En del behöver en stomi, en öppning på magen där avföringen kommer ut i en påse. Den kan vara tillfällig eller bestående. Behovet beror på situationen, exempelvis om operationen sker akut. Alla behöver dock inte stomi efter en operation för tjocktarmscancer. En stomiterapeut kan ge information och praktiskt stöd.

Läkemedel och behandling vid spridning

Efter operation kan cytostatika, även kallat cellgifter, bli aktuellt för att minska risken för återfall. Vården bedömer behovet utifrån bland annat stadium och riskfaktorer i tumörvävnaden. Vissa personer kan också få läkemedelsbehandling före operationen.

Vid spridd sjukdom kan behandlingen omfatta cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi. Målriktade läkemedel påverkar särskilda funktioner i tumörcellerna eller deras omgivning. Immunterapi hjälper immunförsvaret att angripa cancern och passar vissa tumörer med särskilda biologiska egenskaper.

I utvalda fall kan operation eller annan lokal behandling av metastaser vara möjlig, exempelvis i levern eller lungorna. För andra är målet att bromsa sjukdomen och lindra symtom. Symtomlindring och stöd kan ingå under hela vårdförloppet.

Vad omfattar uppföljningen?

Vid uppföljningen kontrollerar vården tecken på återfall eller nya tumörer och bedömer behovet av rehabilitering. Beroende på stadium och tidigare behandling kan kontrollerna omfatta samtal, datortomografi, koloskopi och blodprov för tumörmarkören CEA. Läkaren väger samman CEA-värdet med andra fynd, eftersom provet inte ensamt ger besked om cancern har kommit tillbaka.

Alla behöver inte samma kontrollprogram. Vården väger bland annat in sjukdomens egenskaper och om personen skulle ha nytta av ytterligare behandling vid ett återfall. Vården följer också upp tarmfunktion, näringsproblem, trötthet och andra besvär.

Att leva med tjocktarmscancer

Sjukdomen och behandlingen kan påverka ork, aptit, toalettvanor och möjligheten att arbeta eller delta i sociala aktiviteter. Efter en operation kan tarmen fungera annorlunda, och återhämtningen tar olika lång tid. Vårdteamet kan bedöma behovet av rehabilitering och stöd.

En kontaktsjuksköterska kan hjälpa till med information och samordning. Min vårdplan samlar individuellt anpassad information om behandling, uppföljning och kontakt med vården. Vid behov kan även dietist, fysioterapeut, kurator eller stomiterapeut medverka. Patientens erfarenheter är viktiga när vården planerar insatserna.

Oro för sjukdomen eller återfall kan finnas även efter avslutad behandling. Närstående kan vara ett stöd men kan också behöva egen information och samtalsstöd. Barn som har en sjuk närstående kan behöva förklaringar anpassade efter ålder och förståelse.

 

Vanliga frågor (FAQ)
Är tjocktarmscancer och ändtarmscancer samma sjukdom?

De ingår båda i begreppet kolorektalcancer, men uppstår i olika delar av tarmen. Läget påverkar utredning och behandling.

Vilka symtom är vanliga?

Blod i avföringen, ändrade avföringsvanor och trötthet kan förekomma vid tjocktarmscancer. Symtomen har ofta andra orsaker, men vården behöver bedöma dem.

Kan tjocktarmscancer finnas utan symtom?

Ja. En del har inga tydliga besvär. Screening kan upptäcka tecken som leder till vidare utredning.

Blir alla polyper cancer?

Nej. Vissa polyper kan utvecklas till cancer över tid, men alla gör inte det.

Hur ställer vården diagnosen?

Koloskopi och undersökning av vävnadsprov är vanliga delar av diagnostiken. Bildundersökningar hjälper vården att bedöma utbredning och spridning.

Är tjocktarmscancer ärftlig?

Ärftlighet kan öka risken, och vissa har ett ärftligt cancersyndrom. Det gäller inte alla med tjocktarmscancer.

Vilken behandling finns?

Operation är central. I vissa situationer tillkommer cytostatika eller andra läkemedel. Tumörens stadium och egenskaper påverkar valet.

Behöver alla stomi?

Nej. Behovet beror på operationen och personens situation. En stomi kan vara tillfällig eller bestående.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier