Ändtarmscancer – symtom, utredning och behandling

Ändtarmscancer är en elakartad tumör som oftast börjar i ändtarmens slemhinna. Vanliga symtom är blod i avföringen, ändrade avföringsvanor och känslan av att inte kunna tömma tarmen. Vården ställer diagnosen genom tarmundersökning och vävnadsprov. Behandlingen kan omfatta operation, strålbehandling och läkemedel. Därefter följer kontroller och rehabilitering utifrån personens behov.

Vad är ändtarmscancer

Ändtarmscancer, även kallad rektalcancer, uppstår när celler i ändtarmen börjar växa okontrollerat. Ändtarmen, rektum, är tarmens sista del före ändtarmsöppningen. Vid indelning av tarmcancer räknar vården vanligen de nedersta 15 centimeterna av tarmen som ändtarm.

Tumören börjar oftast i slemhinnans körtelceller och heter då adenokarcinom. Med tiden kan cancern växa djupare i tarmväggen och sprida sig till lymfkörtlar eller andra organ. Om cancern sprider sig till exempelvis lever eller lungor kan den bilda metastaser, även kallade dottertumörer.

Ändtarmscancer och tjocktarmscancer har samlingsnamnet kolorektalcancer. Tumörens läge påverkar både undersökningar och behandling. Analcancer uppstår däremot i eller vid själva ändtarmsöppningen och är en annan sjukdom.

Symtom vid ändtarmscancer

Symtomen varierar, och en del har inga tydliga besvär.

Vanliga tecken på ändtarmscancer är:

  • blod eller slem i avföringen
  • tätare eller glesare toalettbesök än tidigare
  • diarré, förstoppning eller förändrat utseende på avföringen
  • känsla av att inte kunna tömma tarmen helt
  • trötthet och minskad ork.

Behovet av att gå på toaletten kan finnas kvar strax efter ett toalettbesök. Dessutom kan magont och ofrivillig viktnedgång förekomma. Blödning kan leda till blodbrist, även kallad anemi, och bidra till trötthet. Symtomen kan dock ha andra orsaker än cancer. Vården behöver därför undersöka vad besvären beror på.

När behöver vården bedöma symtomen?

Den som ser blod i avföringen behöver kontakta en vårdcentral. Detsamma gäller övriga nytillkomna tarmsymtom som håller i sig mer än en vecka. Vården kan behöva utreda blödningen även om personen har hemorrojder.

Ibland orsakar tumören stopp i tarmen. Kraftig buksmärta, uppspänd mage och kräkningar kan vara tecken på tarmvred. Då behöver personen kontakta vården genast. Vid kraftiga blödningar, eller mycket ont i magen tillsammans med uttalad sjukdomskänsla, behöver personen eller någon i närheten ringa 112.

Orsaker och riskfaktorer

Det finns sällan en enda förklaring till varför en person får ändtarmscancer. Flera faktorer kan samverka, och risken ökar med åldern. Cancern kan utvecklas ur polyper, som är utväxter i slemhinnan. Alla polyper utvecklas däremot inte till cancer.

Faktorer som kan öka risken för kolorektalcancer är bland annat:

  • ärftlig benägenhet eller ett ärftligt cancersyndrom
  • långvarig och utbredd inflammation i tjock- och ändtarmen
  • rökning och alkohol
  • övervikt eller obesitas
  • hög konsumtion av charkprodukter och sannolikt även rött kött.

Dessa samband beskriver risker i grupper. Därför ger de inte någon säker förklaring till en enskild persons sjukdom. Betydelsen av olika riskfaktorer kan också skilja sig mellan tjocktarmscancer och ändtarmscancer.

Ärftlighet och cancer i familjen

Lynchs syndrom och familjär adenomatös polypos är exempel på ärftliga tillstånd med ökad risk för tarmcancer. Vården frågar därför om cancer i släkten och kan erbjuda genetisk utredning vid misstanke om ärftlighet. Resultatet kan också få betydelse för släktingars behov av kontroller. De flesta familjer med ett cancerfall har dock inte ett sådant ärftligt syndrom.

Diagnostik av ändtarmscancer

Utredningen börjar med ett samtal om symtom, tidigare sjukdomar och ärftlighet. Läkaren undersöker sedan magen och känner i ändtarmen med ett finger. Blodprov kan visa blodbrist, medan avföringsprov kan påvisa blod som inte syns. Proverna kan däremot inte ensamma fastställa cancerdiagnosen.

Tarmundersökning och vävnadsprov

Vid rektoskopi undersöker läkaren ändtarmen med ett kort instrument genom ändtarmsöppningen. Koloskopi ger också möjlighet att undersöka tjocktarmen med ett böjligt instrument med kamera. Läkaren kan samtidigt ta vävnadsprov, biopsier. En specialistläkare undersöker sedan vävnaden i mikroskop för att bedöma om den innehåller cancer.

Vid välgrundad misstanke startar vården ett standardiserat vårdförlopp, SVF. Det samordnar undersökningarna, men innebär inte att läkaren redan har fastställt en cancerdiagnos.

Magnetkamera och bedömning av spridning

Magnetkamera, MR, av bäckenet ger information om hur tumören växer och hur nära den ligger andra vävnader. Dessutom hjälper datortomografi av bröstkorg och buk vården att bedöma eventuell spridning. Sjukdomens stadium beskriver tumörens utbredning och om cancern har nått lymfkörtlar eller andra organ.

Analyser av tumörvävnaden ger även information om biologiska egenskaper som kan påverka behandlingsvalet. Vissa fynd ger anledning att utreda ärftlighet.

Organiserad screening för tarmcancer riktar sig till personer utan symtom i åldrarna 60–74 år. Ett avföringsprov för osynligt blod kan leda till vidare undersökning. Nytillkomna symtom behöver däremot en egen bedömning, även efter ett tidigare negativt screeningprov.

Behandling och uppföljning

Specialister från flera yrkesområden går gemensamt igenom undersökningsresultaten. Därefter diskuterar läkaren och patienten behandlingsförslaget. Valet beror på tumörens läge, stadium och biologiska egenskaper, men också på personens övriga hälsa och önskemål.

Operation och eventuell stomi

Operation är en central behandling. Kirurgen tar vanligen bort den del av ändtarmen där tumören sitter, tillsammans med omgivande vävnad och lymfkörtlar. Vid vissa små tumörer i ett tidigt stadium kan däremot en mer begränsad behandling genom ändtarmsöppningen räcka.

Ibland kan kirurgen koppla ihop tarmen igen. Om tumören sitter nära slutmusklerna kan kirurgen behöva ta bort hela ändtarmen och ändtarmsöppningen. Då får personen en permanent stomi, som leder avföringen genom en öppning på magen till en påse. Andra får i stället en tillfällig stomi medan tarmen läker.

En stomiterapeut, en sjuksköterska med särskild kunskap om stomi, kan ge information och praktiskt stöd före och efter operationen.

Strålbehandling och läkemedel

En del får strålbehandling före operationen för att minska risken för lokalt återfall. Ibland ingår även cytostatika, så kallade cellgifter, som hämmar cancerceller. Kombinationen kan också krympa tumören. Alla behöver däremot inte behandling före operation. Vården bedömer därför nyttan och risken för biverkningar individuellt.

Vid spridd sjukdom kan behandlingen omfatta cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi. Målriktade läkemedel påverkar särskilda funktioner i tumörcellerna eller deras omgivning, medan immunterapi hjälper immunförsvaret att angripa cancern. Tumörens egenskaper avgör vilka alternativ som kan passa. För vissa kan även operation eller annan lokal behandling av metastaser vara aktuell. I andra situationer är målet att bromsa sjukdomen och lindra symtomen.

Organbevarande behandling

Hos vissa visar undersökningarna inga tecken på kvarvarande tumör efter strålbehandling med eller utan cytostatika. Ett specialiserat team kan då bedöma om noggrann uppföljning utan omedelbar operation är ett alternativ, så kallad watch and wait. Eftersom tumören kan börja växa igen behöver vården fortsätta med täta kontroller.

Vid en särskild biologisk tumörtyp, dMMR/MSI-H, kan immunterapi också vara ett organbevarande alternativ efter bedömning vid universitetssjukhus. Då har tumören en brist i systemet som reparerar skador i arvsmassan. Behandlingsområdet utvecklas snabbt, och ett specialiserat team bedömer möjligheter och risker tillsammans med patienten.

Vad omfattar uppföljningen?

Vid uppföljningen kontrollerar vården tecken på återfall eller nya tumörer och bedömer behovet av rehabilitering. Kontrollerna beror på stadium och tidigare behandling. Datortomografi, koloskopi och blodprov där vården mäter CEA kan ingå i återfallskontrollerna. Läkaren väger samman CEA-värdet med andra undersökningsresultat, eftersom provet inte ensamt ger besked om återfall. Efter organbevarande behandling planerar vården särskilda, tätare kontroller.

Under pågående behandling följer vården också effekter och eventuella biverkningar.

Att leva med ändtarmscancer

Sjukdomen och behandlingen kan påverka ork, arbete, relationer och toalettvanor. Efter behandling kan tarmtömningen bli tätare och mer brådskande. En del får dessutom svårt att hålla avföringen. Även urinvägsbesvär och påverkan på sexlivet kan förekomma. Alla får inte samma besvär, och behoven kan förändras över tid.

Kontaktsjuksköterskan kan hjälpa till med information och samordning. I Min vårdplan finns personligt anpassad information om behandling, uppföljning och kontakt med vården. Rehabiliteringen kan också omfatta stöd från stomiterapeut, dietist, fysioterapeut eller kurator utifrån personens behov.

Ett cancerbesked kan väcka oro och påverka hela familjen. Närstående kan vara ett stöd, men kan också själva behöva information och samtalsstöd. För barn som är närstående behöver vården anpassa förklaringarna efter barnets ålder och förståelse. 

 

Vanliga frågor (FAQ)
Är ändtarmscancer och tjocktarmscancer samma sjukdom?

Ändtarmscancer och tjocktarmscancer ingår båda i begreppet kolorektalcancer, men börjar i olika delar av tarmen. Därför kan utredning och behandling skilja sig åt.

Vilka symtom är vanliga?

Blod eller slem i avföringen, ändrade toalettvanor och känslan av ofullständig tarmtömning är vanliga symtom vid ändtarmscancer.

Betyder blod i avföringen alltid cancer?

Nej. Blödning kan ha flera orsaker, men vården behöver bedöma synligt blod i avföringen.

Hur ställer vården diagnosen?

Vården ställer diagnosen genom tarmundersökning och analys av vävnadsprov. Bilddiagnostik ger dessutom information om utbredning och eventuell spridning.

Vilken behandling finns?

Operation, strålbehandling och läkemedel är behandlingsalternativ vid ändtarmscancer. Vården anpassar valet efter tumören och personens förutsättningar.

Behöver alla stomi?

Nej. Behovet av stomi beror bland annat på tumörens läge och vilken operation kirurgen behöver göra. Stomin kan vara tillfällig eller permanent.

Kan vården ibland avstå från operation?

Ja, ett specialiserat team kan i vissa situationer bedöma organbevarande behandling som ett alternativ vid ändtarmscancer. Då behöver vården göra noggranna undersökningar och fortsätta med tät uppföljning.

Är ändtarmscancer ärftlig?

Ärftlighet kan öka risken. Vissa har ett ärftligt cancersyndrom, men det gäller inte alla med ändtarmscancer.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier