Bröstcancer – symtom, undersökningar och behandling

Bröstcancer uppstår när celler i bröstet förändras och växer okontrollerat. En knöl eller förändring av bröstets form, hud eller bröstvårta kan vara tecken på sjukdomen, men ibland saknas symtom. Läkaren ställer diagnosen med hjälp av undersökningar och provtagning. Vårdteamet anpassar behandlingen efter tumörens egenskaper, sjukdomens utbredning och personens övriga hälsa.

En blond kvinna känner över bröstområdet utanpå en vit topp.

Vad är bröstcancer?

Bröstcancer börjar oftast i mjölkgångarnas eller mjölkkörtlarnas celler. Sjukdomen förekommer främst hos kvinnor, men även män kan få bröstcancer.

Vid invasiv bröstcancer har cancercellerna vuxit ut i den omgivande vävnaden. De kan då sprida sig till lymfkörtlar och andra delar av kroppen. Duktal cancer in situ, DCIS, innebär däremot att de förändrade cellerna är begränsade till mjölkgångarna. DCIS skiljer sig därför från invasiv cancer men kan behöva behandling.

Tumörens egenskaper har betydelse

Vävnadsprover visar bland annat om tumören har hormonreceptorer, det vill säga mottagare för östrogen eller progesteron. Då kallas den hormonreceptorpositiv. HER2-positiv bröstcancer har en ökad mängd av proteinet HER2, som påverkar cellernas tillväxt. En tumör kan vara både hormonreceptorpositiv och HER2-positiv.

Trippelnegativ bröstcancer saknar östrogen- och progesteronreceptorer och är inte HER2-positiv. Dessa egenskaper påverkar vilka läkemedel som kan vara aktuella. De beskriver tumörens biologi, medan sjukdomens stadium anger dess utbredning.

Symtom på bröstcancer

Med mammografi kan vården upptäcka bröstcancer innan den ger märkbara besvär.

Förändringar som kan förekomma är:

  • en ny knöl i bröstet eller armhålan
  • en förändring av bröstets form eller en indragning i huden
  • en bröstvårta som nyligen har blivit indragen
  • blodig vätska från bröstvårtan
  • ett sår eller eksem på bröstvårtan som inte läker
  • nytillkommen rodnad, svullnad eller hud som liknar apelsinskal.

Sådana förändringar kan även ha andra orsaker. Smärta i bröstet beror oftast på något annat än cancer, men det går inte att avgöra orsaken enbart utifrån om en förändring gör ont.

När behövs vårdbedömning?

Vården behöver bedöma en ny knöl eller annan nytillkommen förändring i bröstet. Vårdcentralen kan göra en första bedömning, och i vissa regioner går det att kontakta en bröstmottagning direkt. Även den som deltar i screening med mammografi behöver kontakta vården vid nya besvär. Screening är till för personer utan symtom och ersätter därför inte en sådan utredning.

Orsaker och riskfaktorer

Bröstcancer har flera samverkande orsaker. Risken ökar med åldern, och bland annat ärftlighet och hormonella faktorer har betydelse. Däremot går det vanligtvis inte att förklara varför en viss person får sjukdomen. En riskfaktor innebär en ökad sannolikhet, inte att sjukdomen säkert kommer att utvecklas.

Bröstcancer i familjen kan ha betydelse. Hos en mindre andel finns en ärftlig genförändring, exempelvis i BRCA1 eller BRCA2, som ökar risken. Även täta bröst, med en stor andel körtel- och bindväv, har samband med högre risk.

Andra faktorer är alkohol, övervikt efter klimakteriet och viss hormonbehandling mot klimakteriebesvär. Även antalet menstruationsår och tidpunkten för en första fullgången graviditet har betydelse. Många riskfaktorer går inte att påverka, och sjukdomen kan uppstå även utan känd ärftlighet.

Hur utreder vården bröstcancer?

Utredningen bygger på en kombination av läkarundersökning, bilddiagnostik och provtagning. Läkaren känner på brösten och lymfkörtlarna. Ofta kompletterar röntgenläkaren mammografi, en röntgenundersökning av brösten, med ultraljud. Vid behov kan även magnetkameraundersökning eller andra bildundersökningar ingå.

Vid en misstänkt förändring tar läkaren vanligen ett vävnadsprov med nål. En patolog, en läkare som undersöker celler och vävnader, granskar provet i mikroskop. Provet kan visa om det finns cancer och vilka egenskaper tumören har. Därefter väger vårdteamet samman resultaten. En kvarstående misstanke kan kräva fortsatt utredning även om en enskild undersökning inte visar cancer.

Tumörens storlek, eventuell spridning till lymfkörtlar och andra fynd ligger till grund för stadieindelningen. Läkaren undersöker eventuell spridning till andra organ när sjukdomsbilden ger anledning till det, inte rutinmässigt hos alla. Vid misstanke om ärftlig cancer kan även genetisk vägledning och provtagning bli aktuella.

Behandling och uppföljning

Specialistvården planerar behandlingen. Flera yrkesgrupper deltar i bedömningen och tar hänsyn till patientens hälsa och önskemål. Vårdteamet kan kombinera behandlingar i olika ordning beroende på tumörens egenskaper och utbredning.

Operation, strålbehandling och läkemedel

Kirurgen kan ta bort den del av bröstet där tumören finns, så kallad bröstbevarande kirurgi. I andra fall tar kirurgen bort hela bröstet, en mastektomi. I samband med operationen kan läkaren också behöva undersöka lymfkörtlar i armhålan. Alla behöver däremot inte en operation där kirurgen tar bort flera lymfkörtlar. Vårdteamet diskuterar möjligheten till bröstrekonstruktion, att återskapa bröstet, eller yttre bröstprotes utifrån situationen och personens önskemål.

Strålbehandling är vanlig efter bröstbevarande operation och ibland efter mastektomi. Syftet är att minska risken för återfall i det behandlade området. Vården kan också ge läkemedel före operation för att minska tumören eller efteråt för att minska återfallsrisken.

Cytostatika påverkar cancercellernas tillväxt och delning. Vid hormonreceptorpositiv cancer kan antihormonell behandling motverka hormonernas påverkan på tumören. HER2-riktade läkemedel är ett alternativ vid HER2-positiv cancer. Även andra målriktade läkemedel och, vid vissa former, immunterapi kan vara aktuella. Alla behöver inte samtliga behandlingar. Läkaren väger därför den förväntade nyttan mot risken för biverkningar.

Vid spridd, metastaserad bröstcancer har cancern nått andra organ. Vården inriktar då behandlingen på att bromsa sjukdomen, lindra symtom och bevara livskvaliteten. Valet beror bland annat på tumörens egenskaper och tidigare behandlingar.

Vad omfattar uppföljningen?

Vid uppföljningen bedömer vårdteamet bland annat symtom, behandlingseffekt, biverkningar och behov av rehabilitering. Vården planerar undersökningar av kvarvarande bröstvävnad individuellt. Efter en mastektomi gör vården däremot normalt ingen rutinmässig mammografi av den opererade sidan.

Datortomografi och blodprov för att söka efter spridning ingår normalt inte i rutinuppföljningen hos personer utan symtom efter behandling av tidig bröstcancer. Däremot behöver vården bedöma nya eller ihållande besvär och vid behov utreda dem. Patienten behöver därför veta vem som ansvarar för kontakten, även mellan planerade besök.

Att leva med bröstcancer

Ett cancerbesked kan väcka oro och många frågor. Sjukdomen och behandlingen kan påverka arbete, relationer, kroppsuppfattning och sexualitet. Behovet av stöd varierar och kan dessutom förändras över tid. Kontaktsjuksköterskan kan hjälpa till att samordna vården och förmedla kontakt med exempelvis kurator eller rehabiliteringsteam.

Efter operation kan det finnas smärta, nedsatt rörlighet eller svullnad. En del får lymfödem, en mer långvarig svullnad i exempelvis armen. Därför behöver uppföljningen också omfatta sådana besvär, så att vården kan bedöma behovet av hjälp.

Antihormonell behandling kan också ge menopausala besvär, alltså klimakterieliknande symtom som värmevallningar, svettningar och torra slemhinnor. Vården behöver bedöma besvären och möjliga sätt att lindra dem med hänsyn till bröstcancersjukdomen och den pågående behandlingen.

Patienten och vårdteamet kan tillsammans planera återhämtning och anpassningar i vardagen. Anhöriga kan bidra genom att lyssna och hjälpa till på det sätt personen önskar. Även barn som är närstående kan behöva åldersanpassad information och stöd. Samtalsstöd kan vara värdefullt också efter den mest intensiva behandlingen.

Vanliga frågor (FAQ)
Är en knöl i bröstet alltid cancer?

Nej, en knöl kan ha flera orsaker. Vården behöver ändå bedöma en ny knöl.

Kan bröstcancer finnas utan symtom?

Ja, med mammografi kan vården upptäcka bröstcancer innan personen märker någon förändring.

Kan män få bröstcancer?

Ja, även män har bröstvävnad och kan få bröstcancer, men det är ovanligt.

Är bröstcancer ärftligt?

Ibland finns en ärftlig genförändring som ökar risken. Alla med bröstcancer har dock inte en sådan förändring.

Vad betyder trippelnegativ bröstcancer?

Tumören saknar östrogen- och progesteronreceptorer och är inte HER2-positiv. Det påverkar valet av behandling.

Måste hela bröstet opereras bort?

Nej, vid bröstbevarande kirurgi tar kirurgen endast bort en del av bröstet. Valet av operationsmetod beror på tumören och patientens situation.

Hur behandlas spridd bröstcancer?

Vården väljer läkemedel och andra insatser utifrån sjukdomens egenskaper och personens behov. Målet är att bromsa sjukdomen och lindra besvär.

Varför görs inte datortomografi vid varje återbesök?

Det finns inget stöd för att rutinmässig datortomografi för att söka spridning förbättrar överlevnaden hos symtomfria personer efter behandling av tidig bröstcancer. Däremot behöver vården bedöma nya besvär separat.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier