Crohns sjukdom – symtom, orsaker och behandling

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan påverka hela mag-tarmkanalen. Vanliga symtom är diarré, magont, trötthet och viktnedgång. Besvären kommer ofta i skov med lugnare perioder däremellan. Symtom, prover och tarmundersökningar ligger till grund för diagnosen. Vården anpassar behandlingen och uppföljningen efter sjukdomens utbredning samt hur aktiv inflammationen är.

Närbild av en mage med en överlagrad tarmskiss där två områden är markerade i korallrött.

Vad är Crohns sjukdom?

Crohns sjukdom tillhör gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar, som förkortas IBD efter det engelska namnet inflammatory bowel disease. Inflammationen kan uppstå längs hela mag-tarmkanalen, från munnen till ändtarmsöppningen. Vanligast är inflammation i nedre delen av tunntarmen och tjocktarmen. Inflammerade områden kan vara åtskilda av partier som ser friska ut.

Till skillnad från ulcerös kolit, som drabbar tjocktarmen och ändtarmen, kan inflammationen vid Crohns gå genom hela tarmväggen. Det har betydelse för vilka komplikationer som kan uppstå. Sjukdomarna kan däremot vara svåra att skilja åt, särskilt om bara tjocktarmen är påverkad.

Ett skov är en period med ökad sjukdomsaktivitet. När inflammationen är under kontroll och symtomen har minskat eller försvunnit talar vården ofta om remission. Sjukdomen finns alltså kvar även under lugnare perioder, och förloppet varierar mellan personer.

Symtom vid Crohns

Vilka besvär som uppstår beror bland annat på var inflammationen finns och hur utbredd den är.

Vanliga symtom är:

  • diarré, ibland med blod i avföringen
  • ont i magen eller magknip, exempelvis efter en måltid
  • trötthet och minskad ork
  • viktnedgång
  • smärta, bölder eller fistlar kring ändtarmsöppningen.

En fistel är en onormal gång mellan exempelvis tarmen och huden. En böld, även kallad abscess, är en ansamling av var. Vissa får också feber eller besvär från leder, hud eller ögon. Tröttheten kan hänga samman med inflammationen, blodbrist eller näringsbrist. Alla har inte samma symtom, och frånvaro av blod i avföringen utesluter inte sjukdomen.

Crohns sjukdom hos barn

Barn kan ha liknande besvär som vuxna. Sjukdomen kan också märkas genom att barnet växer långsammare än förväntat eller kommer senare in i puberteten. Vården följer därför även tillväxt och utveckling vid utredning, behandling och uppföljning.

När behöver besvären bedömas av vården?

Vid återkommande eller långvariga tarmbesvär kan en vårdcentral göra en första bedömning. Den som redan har Crohns behöver kontakta mag-tarmmottagningen eller vårdcentralen vid ökande diarré, mer ont i magen, feber eller viktnedgång. Detsamma gäller vid nya besvär från leder, hud eller ögon.

Vid plötsligt kraftig buksmärta eller magont tillsammans med feber behövs genast kontakt med vårdcentral eller jourmottagning. Om mottagningen är stängd behövs bedömning på akutmottagning. Vid buksmärta tillsammans med yrsel, matthet, svimning eller uttalad sjukdomskänsla behöver personen eller någon i närheten ringa 112.

Orsaker och riskfaktorer

Det finns ingen enskild känd orsak till Crohns. Ärftliga förutsättningar, immunförsvaret, tarmens mikroorganismer och faktorer i omgivningen samverkar. Immunförsvarets reaktion i tarmen bidrar till att inflammationen uppstår och kvarstår. IBD i familjen ökar risken, men ärftlighet innebär inte att alla närstående utvecklar sjukdomen.

Rökning ökar risken att insjukna i Crohns och är också förknippad med ett mer besvärligt sjukdomsförlopp. Sjukdomen kan börja i alla åldrar, men många insjuknar som unga vuxna.

Hos en del personer kan stress och vissa livsmedel förvärra mag- och tarmbesvären. Det innebär däremot inte att stress eller ett visst livsmedel ensamt orsakar sjukdomen. Besvär efter en måltid visar inte heller i sig hur aktiv inflammationen är. Därför behöver vården även ta hänsyn till prover och undersökningsfynd.

Diagnostik av Crohns

Diagnosen bygger på flera delar. Läkaren frågar om symtom, tidigare sjukdomar, läkemedel och ärftlighet samt undersöker magen. Blodprov kan visa inflammation, blodbrist eller tecken på näringsbrist. Avföringsprov kan dessutom ge information om tarminflammation och om en infektion kan förklara besvären. Även irritabel tarm (IBS) kan ge liknande symtom, vilket vården tar hänsyn till vid utredningen.

Vården kan mäta kalprotektin i avföringen. Det är ett protein som ger stöd för att bedöma inflammation i tarmen. Ett förhöjt värde fastställer däremot inte ensamt diagnosen Crohns sjukdom. Vården väger samman provsvaret med symtom och andra undersökningsfynd.

Vid koloskopi undersöker läkaren tarmen med en böjlig slang med kamera som hen för in genom ändtarmen. Undersökningen visar tjocktarmen och vanligtvis den sista delen av tunntarmen. Läkaren tar också små vävnadsprover, biopsier, för undersökning i mikroskop. Magnetkamera eller ultraljud kan komplettera bilden av tunntarmen och vävnaderna runt den. Läkaren väljer undersökningar utifrån var inflammationen kan finnas och om det finns tecken på komplikationer.

Behandling och uppföljning

Specialistvården planerar behandlingen tillsammans med patienten. Målet är att dämpa inflammationen, minska symtomen och risken för framtida komplikationer. Valet beror bland annat på var sjukdomen finns, hur aktiv den är, tidigare behandlingar samt personens övriga hälsa och önskemål.

Läkemedel

Läkemedelsbehandlingen kan ha olika syften. Behandling under ett skov ska dämpa den aktiva inflammationen, medan underhållsbehandling syftar till att förebygga nya skov. Kortison kan dämpa ett skov men är inte en långvarig underhållsbehandling.

Andra läkemedel påverkar immunförsvaret mer långsiktigt. Det kan vara immunmodulerande läkemedel, som dämpar immunförsvarets aktivitet, eller biologiska och andra målriktade läkemedel. De senare påverkar bestämda delar av inflammationsprocessen. Läkaren bedömer nytta och risker individuellt. Vården följer också behandlingen för att upptäcka biverkningar och otillräcklig effekt.

Näringsbehandling

Näringsbehandling kan behövas om personen inte får i sig eller tar upp tillräckligt med näring. Hos barn kan flytande näringsbehandling också dämpa tarminflammationen.

Operation

Operation kan bli aktuell vid exempelvis förträngningar i tarmen, fistlar, bölder eller kvarstående besvär trots läkemedel. En operation behandlar det aktuella problemet men botar inte sjukdomen.

Vad omfattar uppföljningen?

Vid återbesök bedömer vården tarmbesvär, vikt, ork, livskvalitet, behandlingseffekt och eventuella biverkningar. Blodprov och kalprotektin i avföringen kan också ge information om sjukdomsaktiviteten. Ibland behövs en ny tarmundersökning. Personens upplevelse är viktig, men vården behöver även provresultat och undersökningsfynd för att bedöma inflammationen.

Komplikationer och särskilda kontroller

Järnbrist kan leda till blodbrist, så kallad järnbristanemi. Även andra näringsbrister kan förekomma. Vid långvarig inflammation i tjocktarmen kan risken för tjock- och ändtarmscancer vara förhöjd. Därför bedömer vården behovet av särskilda koloskopikontroller utifrån sjukdomens utbredning, varaktighet och andra riskfaktorer. Alla får inte dessa komplikationer.

Att leva med Crohns

Täta toalettbesök, magont och trötthet kan påverka arbete, studier och sociala aktiviteter. Även när sjukdomen inte syns kan det finnas behov av pauser, återhämtning eller anpassningar. Hur mycket besvären begränsar vardagen varierar mellan personer och mellan olika perioder.

En dietist kan bedöma näringsbehovet och ge stöd kring mat som fungerar i vardagen. Vilka anpassningar som behövs beror bland annat på personens symtom och hur tarmen fungerar. Det finns alltså ingen kost som passar alla med Crohns.

Kunskap om sjukdomen och information om vem patienten kan kontakta i vården kan underlätta planeringen av vardagen. Patienten och vårdteamet kan tillsammans sätta upp mål och följa hur behandlingen och stödet fungerar. Anhöriga kan bidra genom att lyssna och förstå att planer ibland behöver ändras. Vid oro eller nedstämdhet kan vården också bedöma behovet av samtalsstöd.

Vanliga frågor (FAQ)
Vad är Crohns sjukdom?

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan påverka hela mag-tarmkanalen, oftast nedre delen av tunntarmen och tjocktarmen.

Vilka symtom är vanliga?

Diarré, ont i magen, trötthet och viktnedgång är vanliga symtom vid Crohns sjukdom. Besvären varierar med inflammationens läge och omfattning.

Vad betyder ett skov?

Ett skov innebär ökad sjukdomsaktivitet. Mellan skoven kan besvären minska eller försvinna, men Crohns finns kvar.

Är Crohns sjukdom ärftlig?

Ärftlighet påverkar risken, men flera faktorer samverkar. Crohns sjukdom i familjen innebär inte att alla anhöriga får sjukdomen.

Räcker ett blodprov för att ställa diagnosen?

Nej. Diagnosen Crohns sjukdom bygger på en samlad bedömning av symtom, prover, tarmundersökningar och ofta vävnadsprover.

Hur behandlas Crohns sjukdom?

Behandlingen omfattar läkemedel och ibland näringsbehandling eller operation. Vården väljer insatser efter sjukdomens aktivitet, utbredning och individuella behov.

Kan en operation bota Crohns sjukdom?

Nej. Operation kan behandla en skadad tarmdel eller komplikation, men sjukdomen kan återkomma och fortsatt uppföljning behövs.

Finns det en särskild kost för alla med Crohns sjukdom?

Nej. Behovet av kostanpassning varierar vid Crohns sjukdom. En dietist kan bedöma matvanor och näringsbehov utifrån personens symtom, näringstillstånd och eventuella komplikationer.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier