Prostatacancer – symtom, orsaker och behandling

Prostatacancer är cancer som uppstår i prostatakörteln. Sjukdomen ger ofta inga symtom i början och kan utvecklas långsamt, men vissa former växer snabbare. Ålder och ärftlighet påverkar risken. Utredningen kan omfatta PSA-prov, magnetkamera och vävnadsprov. Beroende på sjukdomens egenskaper kan regelbundna kontroller eller behandling bli aktuella. Vården anpassar uppföljningen efter personens behov.

Anatomisk modell av urinblåsa, urinledare, prostata och urinrör, med en tumör markerad i prostatan.

Vad är prostatacancer?

Prostatan är en körtel som ligger under urinblåsan och omger urinrörets översta del. Den bildar en del av sädesvätskan. Vid prostatacancer börjar celler i körteln växa på ett okontrollerat sätt och kan bilda en tumör. Sjukdomen förekommer främst hos äldre män, men alla som har en prostata kan drabbas.

Prostatacancer kan finnas enbart i prostatan, växa in i närliggande vävnad eller sprida sig till andra delar av kroppen. Om cancern bildar nya tumörer i exempelvis lymfkörtlar eller skelett kallas dessa metastaser, eller dottertumörer. Sjukdomens allvar beror bland annat på hur tumörcellerna ser ut, hur snabbt cancern utvecklas och om den har spridit sig.

Godartad prostataförstoring är ett annat tillstånd och innebär inte att personen har cancer. Den kan ge liknande besvär från urinvägarna men ökar inte i sig risken för prostatacancer.

Symtom vid prostatacancer

Tidig prostatacancer ger oftast inga märkbara symtom. Ett förhöjt PSA-värde kan därför leda till en utredning som visar att det finns cancer.

När besvär uppstår kan de vara:

  • behov av att kissa oftare
  • svårt att komma i gång med att kissa
  • svag urinstråle
  • blod i urinen.

Besvären kan också ha andra orsaker, till exempel godartad prostataförstoring eller infektion. Symtomen visar därför inte ensamma om det finns cancer. Snabbt ökande urineringsbesvär, tilltagande skelettsmärta eller oförklarlig trötthet och aptitlöshet kan ge anledning till utredning. Vid mer avancerad sjukdom kan smärta från exempelvis rygg eller höfter förekomma

När behövs vårdbedömning?

Den som får nya eller tilltagande besvär med att kissa behöver kontakta en vårdcentral. Vården behöver också undersöka blod i urinen, även om det inte gör ont. Vid känd prostatacancer behöver personen ta upp nya eller ökande besvär från urinvägar eller skelett med den mottagning som ansvarar för uppföljningen.

Vid mycket ont i magen tillsammans med svårigheter att kissa behövs genast kontakt med vårdcentral eller jourmottagning. Om dessa är stängda behövs bedömning på akutmottagning. Detsamma gäller vid ryggsmärta med nytillkommen svaghet eller domningar i båda benen, eller svårigheter att kontrollera blåsa eller tarm. Sådana symtom kan bero på påverkan på nerverna.

Orsaker och riskfaktorer

Det finns sällan en enskild förklaring till varför en person får prostatacancer. Risken ökar med åldern, och sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Både genetiska faktorer och förhållanden i omgivningen har betydelse, men sambanden är inte helt klarlagda.

Ärftlighet är en viktig riskfaktor. Risken är högre om en far eller bror har haft prostatacancer, särskilt om flera nära släktingar har insjuknat. Vissa ärftliga genförändringar, exempelvis i genen BRCA2, kan öka risken ytterligare. Däremot har inte alla med prostatacancer en känd ärftlig förändring. Vården bedömer när genetisk vägledning eller utredning är relevant.

Hur ställs diagnosen prostatacancer?

Utredningen börjar med ett samtal om symtom, sjukdomar, läkemedel och cancer i familjen. Läkaren kan känna på prostatan genom ändtarmen för att bedöma om körteln har förändrats. Vid välgrundad misstanke kan utredningen ske enligt ett standardiserat vårdförlopp, som samordnar undersökningar och besked.

PSA-prov och magnetkamera

PSA står för prostataspecifikt antigen, ett protein som prostatan bildar. Ett blodprov visar hur mycket PSA som finns i blodet. Värdet kan stiga vid prostatacancer men också vid godartad förstoring eller infektion. Ett förhöjt PSA-värde är alltså inte detsamma som en cancerdiagnos.

Vid behov fortsätter utredningen med magnetkameraundersökning, även kallad MRT. Bilderna kan visa områden som läkaren behöver undersöka närmare. Vården väger samman PSA-värdet, läkarundersökningen, prostatans storlek och bilderna för att bedöma behovet av vävnadsprov.

PSA-prov utan symtom har både fördelar och nackdelar. Det kan bidra till att vården upptäcker behandlingskrävande cancer tidigt, men också cancer som aldrig skulle ha gett besvär. Det kan i sin tur leda till oro, fler undersökningar eller behandling som personen inte hade behövt. Därför är information om detta en viktig del av beslutet om provtagning.

Vävnadsprov och bedömning av utbredning

Vävnadsprov från prostatan kallas prostatabiopsi. En specialistläkare undersöker proverna i mikroskop för att avgöra om det finns cancer. Gleasonsumma och ISUP-grad beskriver hur tumörvävnaden ser ut och hjälper vården att bedöma hur allvarlig cancern är. ISUP-skalan går från 1 till 5, där högre grad generellt innebär en mer aggressiv cancer.

Om det finns risk för spridning kan ytterligare bildundersökningar behövas. Fynden hjälper vården att bedöma sjukdomens stadium, alltså dess utbredning. Tillsammans med PSA och vävnadsproven ger de underlag för behandlingsvalet. Alla behöver alltså inte genomgå samma undersökningar.

Behandling och uppföljning

Vården bedömer tumörens egenskaper och utbredning tillsammans med personens övriga hälsa. Förväntad nytta, möjliga risker med behandlingen och patientens önskemål väger också in i beslutet. Målet kan vara att behandla bort cancern, bromsa sjukdomen eller lindra besvär.

Aktiv monitorering och exspektans

Vid cancer med låg risk kan aktiv monitorering vara aktuellt. Det innebär att vården följer sjukdomen med planerade kontroller, bland annat PSA-prov och vid behov magnetkamera och nya vävnadsprov. Syftet är att upptäcka förändringar som gör att behandling behövs och samtidigt undvika onödig behandling.

Exspektans är ett annat förhållningssätt. Även då följer vården sjukdomen, men planerar främst bromsande eller symtomlindrande behandling om den utvecklas. Det kan vara aktuellt när läkaren bedömer att ålder eller andra sjukdomar gör nyttan av behandling med botande syfte för liten.

Operation, strålbehandling och läkemedel

När behandling med botande syfte är lämplig är operation eller strålbehandling möjliga alternativ. Vid operation tar kirurgen bort prostatakörteln. Strålbehandling riktar sig mot cancern och kan ibland ingå i en kombination med hormonbehandling. Vården väljer behandling utifrån sjukdomens riskgrupp och personens förutsättningar.

Hormonbehandling minskar mängden testosteron eller blockerar hormonets verkan, eftersom det kan driva cancerns tillväxt. Vid spridd prostatacancer ingår ofta kombinationer av hormonellt verkande läkemedel och ibland cytostatika, även kallat cellgifter. Andra behandlingar kan bli aktuella senare. Symtomlindring och stöd kan samtidigt ingå i vården.

Vad följer vården upp?

Uppföljningen omfattar PSA-prov, symtom, behandlingseffekt och eventuella biverkningar. Vid behov kompletterar vården med ytterligare undersökningar. Läkaren bedömer PSA-värdet tillsammans med övriga fynd och tar hänsyn till vilken behandling personen har fått. Sjukdomsförloppet avgör hur täta kontroller som behövs.

Vården följer även behovet av rehabilitering. Operation och strålbehandling kan påverka urinering och sexuell funktion. Besvären kan till exempel vara urininkontinens, alltså urinläckage, eller erektil dysfunktion, svårigheter att få eller behålla erektion. Strålbehandling kan också ge tarmbesvär. Hormonbehandling kan bland annat ge värmevallningar, trötthet, minskad sexlust och påverkan på muskler och skelett. Besvären varierar, och en del kan bli långvariga.

Att leva med prostatacancer

En cancerdiagnos kan väcka oro även när sjukdomen utvecklas långsamt eller vården följer den med kontroller. Behovet av information och stöd kan förändras under utredning, behandling och uppföljning. Kontaktsjuksköterskan kan därför hjälpa till att samordna kontakter och tydliggöra vem patienten kan vända sig till. Min vårdplan samlar individuellt anpassad information om vården.

Besvär efter behandlingen kan påverka vardag, självbild och relationer. Rehabiliteringen kan omfatta stöd från exempelvis fysioterapeut, uroterapeut, kurator eller sexolog. Patienten kan ta upp frågor om närhet och sexualitet oavsett ålder eller relationssituation. Närstående kan vara delaktiga utifrån personens önskemål och kan också behöva eget stöd.

 

Vanliga frågor (FAQ)
Kan prostatacancer finnas utan symtom?

Ja. Tidig prostatacancer ger ofta inga symtom. Ett PSA-prov kan leda till en utredning som visar att personen har cancer.

Betyder ett högt PSA-värde att det finns cancer?

Nej. PSA kan också stiga vid godartad prostataförstoring eller infektion. Vården bedömer därför värdet tillsammans med andra fynd.

Är prostatacancer ärftligt?

Ärftlighet påverkar risken, särskilt när flera nära släktingar har haft sjukdomen. Alla fall har dock inte en känd ärftlig orsak.

Ökar godartad prostataförstoring risken för cancer?

Nej. Godartad prostataförstoring ökar inte i sig risken för prostatacancer, men båda tillstånden kan ge urineringsbesvär.

Behöver all prostatacancer behandlas direkt?

Nej. Vid låg risk kan aktiv monitorering vara lämpligt. Då följer vården sjukdomen med planerade kontroller.

Vilka behandlingar finns vid prostatacancer?

Alternativen omfattar bland annat operation, strålbehandling och hormonellt verkande läkemedel. Vid spridd sjukdom kan även cytostatika och andra behandlingar ingå.

Kan behandlingen påverka sexlivet?

Ja. Behandlingen kan påverka erektionsförmåga, sexlust och sexuellt välbefinnande. Vården kan också bedöma behovet av sexuell rehabilitering.

Varför behövs fortsatt uppföljning?

Vården följer sjukdomen för att upptäcka förändringar eller återfall. Kontrollerna omfattar också biverkningar och behov av rehabilitering.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier