Malignt melanom – symtom, orsaker och behandling

Malignt melanom är en form av hudcancer som börjar i pigmentbildande celler. Sjukdomen kan visa sig som en ny hudfläck eller ett födelsemärke som förändras. UV-strålning är en viktig riskfaktor. Läkaren undersöker huden och analyserar vävnad för att ställa diagnos. Behandling och uppföljning beror på tumörens egenskaper och eventuell spridning.

Vad är malignt melanom?

Melanocyter är celler som bildar melanin, hudens pigment. Vid melanom börjar sådana celler växa okontrollerat. Malignt melanom och melanom är två benämningar på samma sjukdom. Melanom skiljer sig från andra hudcancerformer, exempelvis basalcellscancer och skivepitelcancer, som börjar i andra celltyper.

De flesta melanom uppstår i huden, men ovanliga former kan börja i ögat eller på slemhinnor. Artikeln handlar framför allt om hudmelanom. Ett melanom kan utvecklas i ett befintligt födelsemärke men kan också uppstå som en helt ny förändring. Därför behöver bedömningen omfatta mer än gamla leverfläckar.

Melanom in situ innebär att de förändrade cellerna finns i överhuden. Vid invasivt melanom har tumören vuxit ner i djupare hudlager. Då kan det finnas risk för spridning till lymfkörtlar eller andra organ. Hur tjock tumören är och om spridning finns påverkar den fortsatta bedömningen.

Symtom vid malignt melanom

Det viktigaste tecknet är ofta att en hudförändring är ny eller ändrar sig.

Exempel är:

  • en fläck eller knuta som växer
  • förändrad färg eller flera färger i samma förändring
  • ojämn form eller oregelbundna kanter
  • ett födelsemärke som skiljer sig tydligt från de andra
  • en förändring som blöder eller blir sårig.

En del melanom växer snabbt på höjden. Alla är inte mörkbruna eller svarta; vissa har lite pigment och kan se ljusare eller rosafärgade ut. Utseendet varierar därför, och en enskild regel om färg eller storlek kan inte säkert avgöra om en förändring är godartad.

Melanom kan förekomma på hud som sällan utsätts för sol, exempelvis fotsulor, handflator eller under naglar. Personer med mörk hud kan också få melanom, även om sjukdomen är mindre vanlig i den gruppen. Frånvaro av smärta utesluter inte en allvarlig hudförändring.

När behövs vårdbedömning?

En vårdcentral kan bedöma en ny eller förändrad hudfläck som väcker misstanke. En förändring som blöder, växer snabbt eller växer på höjden behöver kontakt med vårdcentral så snart som möjligt. Om mottagningen är stängd kan personen enligt 1177 vänta tills den öppnar.

Vårdteamet ger särskilda kontaktanvisningar för den som redan har melanom och får behandling. Patienten behöver kontakta mottagningen vid nya symtom, biverkningar eller en ny misstänkt hudförändring, även mellan kontrollerna.

Orsaker och riskfaktorer

UV-strålning från solen och solarier kan skada cellernas arvsmassa och är den vanligaste bakomliggande faktorn vid hudmelanom. Upprepade solbrännskador och mycket solexponering ökar risken. Alla melanom har däremot inte en tydlig koppling till UV-strålning.

Ljus hud som lätt bränns, många födelsemärken, tidigare hudcancer och melanom i familjen är andra riskfaktorer. Risken ökar med åldern, men även yngre vuxna kan insjukna. Ett enskilt födelsemärke blir inte automatiskt farligt för att personen har många märken.

Ärftlighet kan ha betydelse i vissa familjer. Vården kan bedöma behov av särskild uppföljning eller genetisk utredning utifrån familjehistoria och tidigare melanom. Riskfaktorer visar vem som kan behöva extra uppmärksamhet, men kan inte säkert förklara varför just en person får sjukdomen.

Diagnostik av malignt melanom

Läkaren frågar hur länge förändringen funnits och hur den har utvecklats. Tidigare hudcancer, solvanor och melanom hos släktingar kan ingå i samtalet. Därefter undersöker läkaren huden, ofta med dermatoskop. Instrumentet förstorar och belyser huden så att fler detaljer blir synliga.

Vävnadsanalys bekräftar diagnosen

En misstänkt förändring behöver vanligen en operation där läkaren tar bort hela förändringen med en liten marginal. Laboratoriet undersöker vävnaden i mikroskop. Vid stora eller svåråtkomliga förändringar kan en specialist behöva planera provtagningen på ett annat sätt. Bedömning med enbart foto ersätter inte vävnadsanalysen när cancer misstänks.

Patologen, en läkare som undersöker vävnader, avgör om det är melanom och beskriver bland annat tumörens tjocklek och eventuell sårbildning. Dessa fynd hjälper vården att bedöma risken för spridning. De visar också hur mycket mer vävnad kirurgen behöver ta bort och om fler undersökningar är aktuella.

Vidare utredning beror på risken

För vissa blir en portvaktskörtelundersökning aktuell. Portvaktskörteln är den eller de första lymfkörtlarna som tar emot lymfvätska från tumörområdet. Undersökningen kan visa om melanomceller har nått dit. Alla med melanom behöver inte detta ingrepp.

Bilddiagnostik kan behövas vid misstänkt eller känd spridning. Datortomografi, även kallad skiktröntgen, ger detaljerade bilder av kroppen. PET-DT kombinerar skiktröntgen med bilder av ämnesomsättningen i vävnaderna. En person med ett tunt, begränsat melanom behöver däremot inte automatiskt samma utredning som någon med mer avancerad sjukdom. Ett standardiserat vårdförlopp kan samordna utredningen vid stark misstanke.

Behandling och uppföljning

Vården planerar behandlingen efter tumörens tjocklek, utbredning, biologiska egenskaper och personens hälsa. Patienten får information om alternativens möjliga nytta och risker. Vid tidigt upptäckt melanom räcker ofta operation, men den individuella prognosen kräver en samlad specialistbedömning.

Operation och kompletterande behandling

När vävnadsanalysen visar melanom blir en utvidgad operation vanligen aktuell. Kirurgen tar då bort ärret och ytterligare hud runt det tidigare tumörområdet. Storleken på ingreppet beror på tumörens egenskaper och läge. Ibland behövs hudtransplantation för att täcka såret.

Vid vissa mer avancerade melanom kan immunterapi ingå före eller efter operation eller vid spridd sjukdom. Läkemedlen påverkar immunförsvarets förmåga att reagera mot tumörceller. Målriktade läkemedel kan vara aktuella om tumören har särskilda genförändringar, exempelvis i genen BRAF.

Valet mellan läkemedel beror på sjukdomens egenskaper och tidigare behandlingar. Strålbehandling kan ingå i vissa situationer, bland annat för symtomlindring. Cytostatika, som också kallas cellgifter, har i dag en mer begränsad roll vid melanom än immunterapi och målriktad behandling. Alla med diagnosen behöver inte läkemedel.

Uppföljning efter melanom

Vården anpassar kontrollerna efter risken för återfall eller ett nytt melanom. Läkaren kan undersöka huden, operationsärret och lymfkörtlarna. Behovet av bilddiagnostik beror bland annat på sjukdomens stadium, symtom och tidigare behandling. Det finns därför ingen enda kontrollplan som passar alla.

Vården ger också information om egenkontroll av huden och om vilka förändringar som behöver bedömning. Den som har haft melanom har ökad risk att få ett nytt melanom. Ett nytt melanom på en annan plats är inte alltid ett återfall av det tidigare.

Att leva med malignt melanom

Ett melanombesked kan väcka oro även när operationen är liten och vardagen snart fungerar igen. För andra kräver behandling och återhämtning mer tid. Ett synligt ärr, förändrad känsel eller oro inför kontroller kan påverka hur personen mår. Upplevelsen behöver inte motsvara hur omfattande behandlingen ser ut utifrån.

En kontaktsjuksköterska eller annan medlem i vårdteamet kan förklara planen och hjälpa personen att få rätt stöd. Samtalsstöd kan vara värdefullt vid oro. Närstående kan följa med vid besök om patienten önskar det och kan också ha egna frågor om sjukdomen.

Information om solskydd och hudens förändringar är en del av vården. Den behöver vara praktisk och anpassad till personen, utan att skapa rädsla för all utevistelse. Uppföljningen kan också omfatta hur sjukdom och behandling påverkar vardagen och vilket stöd som behövs framöver.

Vanliga frågor (FAQ)
Är melanom och malignt melanom samma sak?

Ja. Båda namnen avser samma cancersjukdom i pigmentbildande celler.

Börjar melanom alltid i ett födelsemärke?

Nej. Melanom kan också uppstå som en ny hudförändring.

Kan melanom finnas på hud som inte brukar få sol?

Ja. Det kan bland annat uppstå på fotsulor, handflator eller under naglar.

Hur bekräftar vården diagnosen?

Vävnadsanalys av den misstänkta hudförändringen ger diagnosen och information om tumörens egenskaper.

Behöver alla en portvaktskörtelundersökning?

Nej. Behovet av portvaktskörtelundersökning beror på tumörens egenskaper och riskbedömningen

Vilken behandling är vanligast?

Operation är den vanligaste behandlingen. Vid vissa melanom kan även immunterapi eller målriktade läkemedel bli aktuella.

Behöver alla samma uppföljning?

Nej. Vården anpassar kontrollerna efter risken och tidigare behandling.

Kan även personer med mörk hud få melanom?

Ja. Sjukdomen är mindre vanlig men förekommer även hos personer med mörk hud.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier