Psoriasis – symtom, orsaker och behandling

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk sjukdom som kan ge fjällande utslag, klåda och förändringar i naglarna. Besvären varierar över tid, och en del får även inflammation i lederna. Ärftlighet och immunförsvaret har betydelse. Vården ställer diagnosen genom samtal och undersökning samt anpassar behandling och uppföljning efter symtomen och påverkan på vardagen.

Närbild av en person som kliar på armen, med röda psoriasisförändringar och vit fjällning över armbågen och underarmen.

Vad är psoriasis?

Vid psoriasis driver en överaktivitet i immunförsvaret på inflammation och gör att hudceller förnyas snabbare än vanligt. Celler samlas då på hudytan och ger fjällning. Sjukdomen påverkar främst hud och naglar, men kan även ha samband med besvär i andra delar av kroppen. Psoriasis är därför en systemsjukdom, alltså en sjukdom som kan påverka mer än huden.

Psoriasis smittar inte. Besvären kommer ofta i skov, alltså perioder med mer symtom. Däremellan kan huden ge mindre besvär eller vara utan synliga utslag.

Sjukdomen kan börja i alla åldrar. Hur omfattande besvären blir varierar mellan personer och kan förändras under livet.

Symtom vid psoriasis

Vanliga hudbesvär är:

  • tydligt avgränsade, lätt upphöjda utslag
  • torr hud med vita eller silveraktiga fjäll
  • klåda, sveda eller ömhet
  • sprickor som ibland blöder.

På ljus hud är utslagen ofta rosa eller röda. På mörk hud kan färgförändringen vara mindre tydlig, medan fjällen kan se gråaktiga ut. Mörkare märken kan finnas kvar efter att utslagen har minskat. Hudfärgen är därför bara en del av bedömningen.

Naglarna kan få små gropar, gulbruna fläckar eller bli tjockare. Ibland lossnar en del av nageln från nagelbädden. Eftersom förändringarna kan likna nagelsvamp behöver vården undersöka naglarna för att skilja tillstånden åt.

Olika former av psoriasis

  • Plackpsoriasis är vanligast. Den ger avgränsade, fjällande områden, så kallade plack, ofta på armbågar, knän, nedre delen av ryggen och i hårbotten.
  • Guttat psoriasis ger små, droppformade utslag över större delar av kroppen. Den förekommer oftare hos barn och unga och kan komma efter en halsinfektion.
  • Invers psoriasis sitter i hudveck, exempelvis ljumskar, armhålor och under brösten. Utslagen har ofta en slät, glansig yta och fjällar lite eller inte alls.

Det finns även ovanliga former med utbredd hudinflammation eller små blåsor som innehåller varliknande vätska. Vid sådana förändringar kan specialistvården behöva bedöma huden snabbt.

Ledbesvär och behov av vårdbedömning

En del med psoriasis får psoriasisartrit, en inflammatorisk sjukdom i leder och senfästen. Tecken kan vara svullna eller ömma leder, morgonstelhet eller ett helt svullet finger eller en tå. Ledbesvär kan ibland komma före hudutslagen. All ledvärk vid psoriasis beror dock inte på psoriasisartrit.

Vårdcentralen kan bedöma misstänkta psoriasisutslag. Även den som får nytillkommen eller återkommande ledvärk behöver kontakta vården. Vid misstänkt psoriasisartrit kan en reumatolog, specialist på reumatiska sjukdomar, utreda vidare.

Den som snabbt får mer utslag över stora delar av kroppen, särskilt med blåsor, feber eller tydlig sjukdomskänsla, behöver akut vårdbedömning. Det kan röra sig om en ovanlig, svår psoriasisform eller ett annat tillstånd som kräver snabb hjälp.

Orsaker och riskfaktorer

Psoriasis uppstår genom ett samspel mellan ärftliga förutsättningar, immunförsvaret och faktorer i omgivningen. Risken är högre om sjukdomen finns i familjen, men ärftlighet innebär inte att alla närstående utvecklar psoriasis. Det är ännu inte helt klarlagt varför immunförsvaret börjar driva inflammationen hos en viss person.

Infektioner, hudskador, psykisk stress, rökning, alkohol och vissa läkemedel kan utlösa eller förvärra besvär. Nya utslag kan exempelvis uppstå där huden har skadats, ett så kallat Köbnerfenomen. Vad som påverkar sjukdomen skiljer sig däremot mellan personer. Det går därför inte alltid att säga vad som utlöste en försämring.

Obesitas, även kallat fetma, är vanligare hos personer med psoriasis och har samband med sjukdomens utveckling och svårighetsgrad. Även högt blodtryck, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan förekomma samtidigt. Risken för hjärt-kärlsjukdom är särskilt förhöjd vid svår psoriasis. Sambanden innebär inte att alla får dessa sjukdomar eller att levnadsvanor ensamma förklarar psoriasis.

Diagnostik av psoriasis

Diagnosen bygger främst på patientens beskrivning av sina besvär och en undersökning av hud, hårbotten och naglar. Läkaren frågar bland annat när utslagen började, hur de förändras och om psoriasis finns i familjen. Även ledbesvär, aktuella läkemedel och tidigare infektioner kan ge viktig information.

Det finns inget enskilt blodprov som bekräftar psoriasis. I oklara fall kan vården däremot ta ett litet hudprov för att skilja mellan olika hudsjukdomar. Det ingår inte rutinmässigt i utredningen. Eksem, svampinfektion och mjälleksem kan ge liknande förändringar. Vid guttat psoriasis eller snabb försämring kan vården också ta prov från svalget för att undersöka en möjlig infektion.

Vården bedömer både utslagens utbredning och hur besvären påverkar livet. Även små områden på händer, fötter eller i underlivet kan ge stora begränsningar. Skattningsverktyg kan därför stödja bedömningen: BSA beskriver andelen drabbad hudyta, PASI utslagens omfattning och svårighetsgrad, medan DLQI visar patientens upplevda påverkan på livskvaliteten.

Behandling och uppföljning

Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, minska hudbesvären och förbättra livskvaliteten. Det finns ingen behandling som botar psoriasis. Vården och patienten diskuterar mål och alternativ utifrån sjukdomens form, tidigare behandlingar, andra sjukdomar och vad som fungerar i vardagen. Graviditet eller planer på graviditet kan också påverka läkemedelsvalet.

Behandling på huden

Mjukgörande och avfjällande krämer eller salvor ingår ofta i behandlingen. Lokala läkemedel verkar direkt på huden och kan innehålla kortison eller ett D-vitaminliknande ämne, exempelvis kalcipotriol. Vissa preparat innehåller båda. Eftersom ansikte och hudveck är känsligare än andra områden väljer vården form och styrka efter var besvären finns.

Ljusbehandling och läkemedel som verkar i kroppen

Om lokal behandling inte räcker kan medicinsk ljusbehandling med ultraviolett ljus, vanligen smalbands-UVB, vara ett alternativ. Vården planerar behandlingen och följer sedan hudens reaktion och effekten.

Vid mer omfattande eller svårbehandlad psoriasis kan en hudläkare bedöma behovet av systemisk behandling, som verkar i hela kroppen. Alternativen omfattar tabletter och injektioner. Metotrexat är ett exempel. Biologiska läkemedel och andra målriktade läkemedel påverkar särskilda ämnen eller signalvägar som deltar i inflammationen. Valet beror bland annat på hudbesvär, eventuella ledsymtom och risken för biverkningar.

Vad omfattar uppföljningen?

Vid uppföljningen går vården igenom hudförändringar, klåda, ledbesvär, livskvalitet och hur behandlingen fungerar. Patientens erfarenheter visar också om insatserna är praktiskt möjliga att genomföra. Om effekten är otillräcklig eller biverkningar uppstår kan läkaren behöva ändra behandlingsplanen.

Vid vissa läkemedelsbehandlingar behöver vården ta blodprov och göra särskilda kontroller. Därutöver kan vården följa blodtryck, blodsocker, blodfetter och andra riskfaktorer utifrån personens hälsa. Sjukdomens svårighetsgrad och behandlingen avgör hur täta återbesöken blir.

Att leva med psoriasis

Klåda, ömhet och fjällning kan påverka sömn, arbete och sociala aktiviteter. Utslag på händer eller fötter kan dessutom försvåra vanliga sysslor. Synliga hudförändringar kan väcka osäkerhet inför andras reaktioner. Därför visar utslagens storlek inte alltid hur mycket besvären påverkar vardagen.

Depression och annan psykisk ohälsa förekommer oftare vid psoriasis. Det betyder inte att alla mår psykiskt dåligt, men oro, nedstämdhet och behov av stöd hör till vårdens helhetsbedömning. Samtalsstöd kan ingå när personen behöver det.

Patientutbildning kan ge kunskap om sjukdomen och den ordinerade behandlingen. En gemensam plan med tydlig information om uppföljning och kontakt med vården kan underlätta vardagen. Anhöriga kan bidra genom att lyssna och förstå att besvären varierar. Deras delaktighet utgår från personens önskemål.

Psoriasis hos barn

Barn kan också få psoriasis. Vården anpassar information och behandling efter ålder och behov. Vid misstänkt psoriasis hos barn under 18 år omfattar det nationella vårdförloppet bedömning inom hudspecialistvården.

Vanliga frågor (FAQ)
Smittar psoriasis?

Nej. Psoriasis smittar inte genom beröring eller annan nära kontakt. Sjukdomen beror på inflammation och förändrad aktivitet i immunförsvaret.

Vilka symtom är vanliga?

Psoriasis kan ge avgränsade, fjällande utslag, klåda och öm hud. Nagelförändringar och sprickor kan också förekomma.

Är psoriasis ärftligt?

Ärftlighet påverkar risken, men fler faktorer medverkar. Alla som har psoriasis i familjen utvecklar inte sjukdomen.

Vad är skillnaden mellan psoriasis och psoriasisartrit?

Psoriasis ger framför allt hud- och nagelförändringar. Psoriasisartrit innebär inflammation i leder eller senfästen och förekommer hos en del med psoriasis.

Kan ett blodprov visa om en person har psoriasis?

Nej. Vården ställer främst diagnosen psoriasis genom samtal och undersökning. Läkaren kan däremot behöva blodprov av andra skäl, exempelvis inför eller under viss behandling.

Vilken behandling finns?

Behandling vid psoriasis kan omfatta krämer, salvor, medicinsk ljusbehandling eller läkemedel som verkar i kroppen. Vården anpassar valet individuellt.

Kan psoriasis försvinna helt?

Besvären kan minska eller försvinna under perioder. Psoriasis är vanligen långvarig, och det finns ingen botande behandling. Guttat psoriasis kan ibland läka ut.

Varför behöver vården fråga om leder och psykiskt mående?

Psoriasis kan förekomma tillsammans med ledinflammation och psykisk ohälsa. Sådana besvär kan behöva egen bedömning och påverka behandling och stöd.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier