Hjärtsvikt – symtom, orsaker och behandling

Hjärtsvikt innebär att hjärtats funktion är nedsatt så att blodcirkulationen inte fungerar som den ska. Vanliga symtom är andfåddhet, trötthet och svullna ben. Besvären kan utvecklas gradvis eller komma plötsligt. Diagnosen bygger på symtom, undersökningar och ultraljud av hjärtat. Vården anpassar behandling och regelbunden uppföljning efter orsaken och personens behov.

Vad är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt är ett tillstånd där en skada eller annan förändring i hjärtat påverkar dess förmåga att pumpa blod eller fyllas med blod mellan slagen. Det kan leda till att kroppen får för lite blod vid ansträngning eller i vila. Trycket i hjärtat och blodkärlen kan också stiga, så att vätska samlas i exempelvis lungorna eller benen.

Kronisk hjärtsvikt är ett långvarigt tillstånd, men besvären kan variera över tid. Akut hjärtsvikt kan vara det första tecknet på sjukdomen eller en försämring av en redan känd hjärtsvikt.

Olika typer av hjärtsvikt

En indelning utgår från vänsterkammarens ejektionsfraktion, EF. Vänsterkammaren är det hjärtrum som pumpar blod till kroppen. EF anger hur stor andel av blodet i kammaren som hjärtat pumpar ut vid varje slag. Måttet beskriver alltså inte hur stor del av hela hjärtats funktion som finns kvar.

  • Hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion, HFrEF: EF är 40 procent eller lägre.
  • Hjärtsvikt med lätt nedsatt ejektionsfraktion, HFmrEF: EF är 41–49 procent.
  • Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion, HFpEF: EF är minst 50 procent. Hjärtat kan ändå ha svårt att fyllas, ofta på grund av att hjärtmuskeln är stelare.

En bevarad EF utesluter därför inte hjärtsvikt. Vården behöver också ta hänsyn till symtom och andra undersökningsfynd.

Symtom vid hjärtsvikt

Vanliga symtom är:

  • andfåddhet, särskilt vid ansträngning
  • trötthet och minskad ork
  • svullna anklar eller ben
  • svårt att andas när personen ligger ner
  • hjärtklappning
  • ökat behov av att kissa på natten.

En del får också hosta på natten eller vaknar av andnöd.

Vätskeansamling kan ge viktuppgång, ibland på kort tid. Symtomen kan göra det svårare att gå i trappor, promenera eller sköta vanliga sysslor. Samtidigt kan liknande besvär bero på exempelvis kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller blodbrist. Därför behöver vården även överväga andra förklaringar vid utredningen.

När behövs vårdbedömning?

Vid nytillkommen andfåddhet, svullnad eller tydligt försämrad ork behövs kontakt med vården. Den som har hjärtsvikt behöver kontakta sin behandlande mottagning eller vårdcentral om symtomen ökar eller behandlingen inte längre verkar räcka. Vid osäkerhet kan 1177 ge sjukvårdsrådgivning.

Vid svår andnöd eller bröstsmärta behöver personen eller någon i närheten ringa 112 direkt. Det gäller särskilt om personen samtidigt kallsvettas eller snabbt blir mycket sämre. Symtomen kan bero på ett akut tillstånd.

Orsaker och riskfaktorer

Hjärtsvikt kan ha flera bakomliggande orsaker. Vanliga orsaker är kranskärlssjukdom, med eller utan tidigare hjärtinfarkt, och långvarigt högt blodtryck. En hjärtinfarkt kan skada hjärtmuskeln, medan högt blodtryck gör att hjärtat behöver arbeta mot ett större motstånd.

Även sjukdomar i hjärtklaffarna, hjärtrytmrubbningar som förmaksflimmer och hjärtmuskelsjukdomar kan leda till hjärtsvikt. Vissa hjärtmuskelsjukdomar är ärftliga. Andra möjliga orsaker är hjärtmuskelinflammation, långvarigt hög alkoholkonsumtion och vissa läkemedelsbehandlingar som kan påverka hjärtat.

Hjärtsvikt blir vanligare med stigande ålder. Typ 2-diabetes och obesitas, även kallat fetma, är också förknippade med ökad risk. Kronisk njursjukdom förekommer dessutom ofta samtidigt med hjärtsvikt. En infektion, försämrad njurfunktion eller blodbrist kan förvärra en befintlig hjärtsvikt. Sådana försämrande faktorer är inte alltid den ursprungliga orsaken till hjärtsvikten.

Diagnostik av hjärtsvikt

Utredningen börjar vanligtvis med ett samtal om besvären, tidigare sjukdomar och läkemedel. Läkaren undersöker hjärtat och lungorna och bedömer bland annat puls, blodtryck och tecken på vätskeansamling.

EKG, elektrokardiografi, registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan visa exempelvis en rytmrubbning. Vården tar också blodprovet NT-proBNP, som mäter ett ämne vars nivå ofta stiger när hjärtat är belastat. Ett förhöjt värde räcker däremot inte ensamt för diagnos, eftersom bland annat ålder, förmaksflimmer och nedsatt njurfunktion kan påverka resultatet.

Ultraljud av hjärtat, ekokardiografi, är centralt i utredningen. Undersökningen visar hur hjärtats kamrar och klaffar fungerar. Läkaren bedömer resultatet tillsammans med övriga fynd för att fastställa diagnosen. Vid misstänkt hjärtsvikt med bevarad EF behövs andra tecken på störd hjärtfunktion än en sänkt ejektionsfraktion.

Ytterligare blodprov kan ge information om bland annat njurfunktion, blodvärde och järnbrist. Beroende på fynden kan läkaren komplettera utredningen för att klarlägga orsaken eller utesluta andra sjukdomar. Alla behöver alltså inte samma undersökningar.

Behandling och uppföljning

Behandlingen syftar till att minska besvären och risken för försämring samt förbättra förutsättningarna att klara vardagen. Den omfattar både hjärtsvikten och dess bakomliggande orsaker. Vården väljer därför behandling utifrån typen av hjärtsvikt, övriga sjukdomar och vilka läkemedel personen tolererar.

Läkemedel och andra behandlingar

Vid hjärtsvikt med nedsatt EF ingår vanligen flera läkemedelsgrupper som kompletterar varandra. Hit hör ACE-hämmare, ARB eller ARNI, som påverkar hormonsystem och avlastar hjärtat, samt betablockerare, som bland annat sänker pulsen. Även MRA, som blockerar hormonet aldosteron, och SGLT2-hämmare ingår ofta. SGLT2-hämmare påverkar njurarnas återupptag av socker och salt. De kan ingå i behandlingen även hos personer utan diabetes.

Vätskedrivande läkemedel kan lindra besvär när vätska samlas i kroppen. Vid bevarad eller lätt nedsatt EF kan bland annat SGLT2-hämmare och, vid vätskeansamling, vätskedrivande behandling ingå. Ytterligare läkemedel kan bli aktuella efter individuell bedömning. Behandlingen är alltså inte densamma för alla typer av hjärtsvikt.

För vissa personer kan en särskild pacemaker, CRT, förbättra samordningen av hjärtkamrarnas slag. En implanterbar hjärtstartare, ICD, kan behandla vissa allvarliga rytmrubbningar. Vid svår hjärtsvikt kan specialistvården också bedöma behovet av hjärtpump eller hjärttransplantation. Dessa behandlingar är aktuella för utvalda patienter.

Uppföljning och rehabilitering

Vid uppföljningen bedömer vården andning, ork, svullnad, vikt, blodtryck och puls. Blodprov ger också information om njurfunktion och salter i blodet. Läkaren väger samman behandlingseffekt och biverkningar, särskilt när läkemedelsbehandlingen ändras.

Patienten behöver regelbunden kontakt med läkare och ofta en hjärtsviktssjuksköterska. Inom hjärtrehabiliteringen anpassar en fysioterapeut den fysiska träningen efter personens förmåga och hälsotillstånd. Vid behov ingår även stöd från dietist eller andra yrkesgrupper. Hur täta besök som behövs varierar med sjukdomsläget.

Att leva med hjärtsvikt

Orken kan variera mellan olika dagar och därmed påverka arbete, fritid och möjligheten att planera aktiviteter. Det kan därför finnas behov av att anpassa aktiviteter och få tid för återhämtning. Patientutbildning kan göra det lättare att förstå symtomen, behandlingen och vilka förändringar som är viktiga att uppmärksamma.

Patienten och vården tar tillsammans fram en egenvårdsplan. Den kan beskriva hur personen följer symtom och vikt samt vem som kan ge hjälp vid försämring. Snabb viktuppgång kan nämligen bero på vätskeansamling. Vården anpassar råd om mat, salt och eventuella begränsningar av vätskeintaget individuellt. Alla med hjärtsvikt behöver alltså inte begränsa mängden vätska.

Oro, nedstämdhet och frågor om framtiden kan också behöva utrymme i vården. Anhöriga kan vara ett stöd genom att lyssna och delta i samtal när personen önskar det. Vården kan bedöma behovet av samtalsstöd och praktisk hjälp i vardagen.

Vanliga frågor (FAQ)
Vad innebär kronisk hjärtsvikt?

Kronisk hjärtsvikt är ett långvarigt tillstånd. Symtomen och behovet av behandling kan förändras över tid.

Vilka symtom är vanliga vid hjärtsvikt?

Andfåddhet, trötthet och svullna ben är vanliga symtom vid hjärtsvikt. Besvären kan variera över tid.

Kan hjärtsvikt finnas trots bevarad ejektionsfraktion?

Ja. Vid hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF) kan hjärtat ha svårt att fyllas trots att det pumpar ut en bevarad andel av blodet vid varje slag.

Räcker ett blodprov för att ställa diagnosen?

Nej. Vården bedömer NT-proBNP tillsammans med symtom, läkarundersökning och ultraljud av hjärtat för att ställa diagnosen hjärtsvikt.

Hur behandlas hjärtsvikt?

Behandlingen omfattar läkemedel, rehabilitering och behandling av bakomliggande orsaker. En del behöver även andra insatser, exempelvis en särskild pacemaker (CRT).

Behöver alla med hjärtsvikt begränsa vätskeintaget?

Nej. Vården bedömer individuellt om en person med hjärtsvikt behöver begränsa vätskeintaget.

Kan hjärtfunktionen förbättras?

Ja, hjärtfunktionen kan förbättras med behandling. Uppföljning behövs ändå, och förbättrad EF betyder inte automatiskt att hjärtsvikten är borta.

Varför behövs regelbundna blodprov?

Blodprov ger bland annat information om njurfunktion och kalium, ett salt i blodet. Både hjärtsvikten och behandlingen kan påverka dessa värden.

Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

Mer läsning

Tjänster

VAD VI GÖR

Målstyrd patientrekrytering

Säkerställ tillgång av patienter till kliniska studier via Rusticos unika, målstyrda rekrytring av patienter.

Patientinsikter

Har ni rätt information om er målgrupp? Vet ni vad de tycker och tänker, vilka behov de har? Underbygg beslut med rätt information och data från er målgrupp.

Varumärkeskartor

Rusticos varumärkeskarta ger dig en visuell bild av hur ditt företag eller din produkt placerar sig i jämförelse med dina konkurrenter, utifrån ett kundperspektiv.

Marknadsundersökning

Rustico erbjuder både kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar baserade på primär- eller  sekundärdata.

PROM / PREM Rapporter

Rustico erbjuder standardiserade och kundanpassade PROM och PREM rapporter. Vi erbjuder samarbete med partners, exempelvis kvalitetsregister.

Övriga tjänster

Rustico skräddarsyr projekt utifrån era önskningar. Kontakta oss för mer information.

Exempel på erbjudande:

  • Kvalitetsregister-data/analys
  • Patientstödsprogram
  • Virtuella Kliniska Studier