Reumatoid artrit – symtom, utredning och behandling
Reumatoid artrit, även kallad ledgångsreumatism eller RA, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som ofta ger svullna, ömma och stela leder i händer och fötter. Trötthet är också vanligt. Diagnosen bygger på symtom, ledundersökning och prover. Tidig behandling, rehabilitering och uppföljning syftar till att minska inflammationen och bevara funktionen i vardagen.

Vad är reumatoid artrit?
Vid reumatoid artrit reagerar immunförsvaret mot kroppens egna vävnader. Det kallas en autoimmun reaktion. Inflammationen uppstår framför allt i hinnan på insidan av ledkapseln, som omger leden. Då kan leden svullna och göra ont. Om inflammationen fortsätter kan den skada brosk, ben och andra strukturer kring leden.
Sjukdomen kan växla mellan perioder med mer och mindre besvär. En period med ökad sjukdomsaktivitet kallas skov. När behandlingen håller inflammationen under kontroll kan symtomen minska betydligt, men sjukdomen finns fortfarande kvar. Förloppet skiljer sig mellan personer.
Andra sjukdomar, som artros och gikt, kan också ge ledvärk. Därför behöver vården bedöma orsaken till besvären och inte enbart utgå från vilka leder som gör ont.
Symtom vid reumatoid artrit
Besvären börjar ofta gradvis. Vanliga symtom är:
- svullna och ömma leder, särskilt i händer och fötter
- stelhet på morgonen eller efter en stunds stillhet
- värk och nedsatt rörlighet
- trötthet och minskad ork.
Ofta påverkar sjukdomen flera leder på båda sidor av kroppen, exempelvis båda händerna. Morgonstelheten kan vara långvarig. Ibland börjar besvären dock i färre leder, och även större leder kan bli inflammerade. En del får nedsatt aptit, viktnedgång eller sjukdomskänsla.
När behövs vårdbedömning?
Den som har återkommande eller långvarig ledvärk behöver kontakta en vårdcentral, särskilt vid ledsvullnad och morgonstelhet. Vid misstanke om RA skickar läkaren en remiss till reumatolog, en specialist på reumatiska sjukdomar. Tidig utredning gör det möjligt att bedöma behovet av behandling innan bestående skador uppstår.
Den som plötsligt får en svullen led och samtidigt feber eller sjukdomskänsla behöver genast kontakta vårdcentral eller jourmottagning. Detsamma gäller kraftig smärta med svullnad och rodnad i en större led. Om mottagningarna har stängt behöver personen söka en akutmottagning. Besvären kan ha andra orsaker än RA, exempelvis infektion i leden.
Orsaker och riskfaktorer
Det finns ingen enskild känd orsak till reumatoid artrit. Ärftliga förutsättningar och faktorer i omgivningen samverkar, men kunskapen om vad som startar sjukdomen är fortfarande ofullständig. En ärftlig benägenhet innebär inte att alla i en familj får RA.
Rökning ökar risken att insjukna och har samband med ett mer besvärligt sjukdomsförlopp och sämre effekt av vissa läkemedel. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Den börjar ofta i medelåldern eller senare, men även yngre vuxna kan insjukna. Riskfaktorerna avgör däremot inte vem som får sjukdomen.
Vid reumatoid artrit inflammeras ledhinnan, och brosk och ben kan skadas.
Diagnostik av reumatoid artrit
Diagnosen bygger främst på patientens beskrivning av sina besvär och en undersökning av lederna. Läkaren frågar bland annat när besvären började, vilka leder som gör ont och hur länge morgonstelheten varar. Även andra sjukdomar och ärftlighet ingår i bedömningen.
Blodprov kan ge information om inflammation och blodvärde. Proverna kan också visa antikroppar, bland annat anti-CCP och reumatoid faktor, RF. Resultaten ger stöd för bedömningen, men inget enskilt blodprov fastställer diagnosen. Normala provsvar utesluter inte heller RA. Reumatologen väger därför samman symtom, ledsvullnad, provresultat och övriga fynd.
Röntgen av händer och fötter kan visa ledskador och ge ett utgångsläge inför fortsatt uppföljning. Tidigt i sjukdomen kan bilderna sakna typiska förändringar. Ultraljud kan komplettera undersökningen, exempelvis när det är svårt att avgöra om en led är inflammerad. Andra möjliga förklaringar är bland annat artros, psoriasisartrit, gikt eller infektion.
Behandling och uppföljning
Specialistvården planerar behandlingen tillsammans med patienten. Målet är att dämpa inflammationen, minska risken för ledskador och bevara funktion och livskvalitet. Vården eftersträvar remission, ett tillstånd med mycket få eller inga tecken på aktiv sjukdom. Om det inte är möjligt är målet låg sjukdomsaktivitet. Remission betyder däremot inte att sjukdomen är botad.
Läkemedel vid reumatoid artrit
Sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel, ofta förkortade DMARD, påverkar sjukdomsförloppet genom att dämpa inflammationen. Metotrexat är ett vanligt grundläkemedel. Vid otillräcklig effekt eller biverkningar kan läkaren överväga andra läkemedel eller kombinationer.
Biologiska läkemedel och målriktade syntetiska läkemedel, exempelvis JAK-hämmare, påverkar bestämda delar av immunförsvarets signalering. Läkaren väljer behandling utifrån sjukdomsaktivitet, tidigare behandling, andra sjukdomar och individuella risker. Vården följer sedan både effekt och säkerhet, bland annat eftersom vissa behandlingar ökar infektionsrisken.
Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID, kan lindra värk och stelhet men ersätter inte den sjukdomsmodifierande behandlingen. Kortison kan också ingå, exempelvis under en begränsad period eller som injektion i en inflammerad led. Läkaren väger nyttan mot risken för biverkningar.
Rehabilitering och stöd för vardagsfunktion
Fysisk träning och rehabilitering är viktiga delar av vården. En fysioterapeut kan bedöma styrka, rörlighet och kondition samt anpassa träningen till personens behov. En arbetsterapeut kan ge stöd kring handfunktion, hjälpmedel och sätt att utföra vardagens aktiviteter. Vid större behov kan flera yrkesgrupper samarbeta i ett rehabiliteringsteam.
Vad omfattar uppföljningen?
Vid återbesök bedömer vården ömma och svullna leder, smärta, trötthet och förmågan att klara vardagen. Blodprov och patientens egna skattningar kompletterar undersökningen. Tillsammans går patienten och vårdteamet igenom behandlingsmålen och behovet av förändringar. Även mellan besöken kan vården behöva ta prover för att upptäcka läkemedelsbiverkningar.
RA innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och benskörhet. Hos vissa kan inflammationen även påverka exempelvis lungorna. Därför omfattar helhetsbedömningen mer än lederna. Alla utvecklar inte dessa komplikationer, och vården anpassar kontrollerna efter sjukdomen, behandlingen och personens övriga hälsa.
Att leva med reumatoid artrit
Smärta, stelhet och trötthet kan göra det svårare att arbeta, sköta hemmet eller delta i sociala aktiviteter. Att exempelvis öppna en förpackning eller gå längre sträckor kan kräva mer kraft. Behovet av hjälp och återhämtning kan dessutom variera mellan olika perioder.
Patientutbildning kan ge kunskap om sjukdomen, behandlingen och hur smärta eller trötthet påverkar vardagen. Utbildningen kan ske enskilt eller i grupp. Samtalen med vårdteamet ger också utrymme för frågor och för att beskriva vad personen behöver hjälp med.
Vid behov kan vården bedöma arbetsanpassning, rehabilitering eller samtalsstöd. Anhöriga kan bidra med praktisk hjälp och förståelse för att orken varierar, om personen själv önskar det. En gemensam plan för uppföljning och information om vem patienten kan kontakta vid försämring kan också underlätta kontakten med vården.
Vanliga frågor (FAQ)
Är reumatoid artrit och ledgångsreumatism samma sjukdom?
Ja. Ledgångsreumatism är ett annat namn på reumatoid artrit, som ofta förkortas RA.
Vilka symtom är vanliga vid RA?
Svullna, ömma leder, morgonstelhet och trötthet är vanliga symtom. Ofta börjar besvären i händer och fötter.
Kan reumatoid artrit finnas trots normala blodprov?
Ja. Normala blodprov utesluter inte reumatoid artrit. Läkaren bedömer även symtomen och undersöker lederna.
Varför är tidig utredning viktig?
Tidig utredning gör det möjligt att snabbt bedöma behovet av behandling vid RA och minska risken för bestående ledskador.
Hur behandlar vården reumatoid artrit?
Behandlingen omfattar sjukdomsmodifierande läkemedel, rehabilitering och vid behov symtomlindring. Vården anpassar insatserna och följer effekten över tid.
Kan reumatoid artrit gå över?
RA är en kronisk sjukdom. Behandlingen kan hålla inflammationen under kontroll och ge långa perioder med små besvär, men remission är inte detsamma som bot.
Kan fysisk träning ingå vid RA?
Ja. Fysisk träning ingår i behandlingen av reumatoid artrit. En fysioterapeut kan anpassa upplägget efter funktion och individuella behov.
Vad händer om besvären ökar under behandlingen?
Vid försämring eller misstänkta biverkningar behöver patienten kontakta sin vårdmottagning. Vården bedömer då orsaken och behovet av att ändra behandlingen eller uppföljningen.
Källor: 1177 - Reumatoid artrit – ledgångsreumatism, 1177 för vårdpersonal: Nationellt kliniskt kunskapsstöd - Reumatoid artrit, 1177 för vårdpersonal: Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp - Reumatoid artrit (RA), 1177 för vårdpersonal - Reumatoid artrit - etablerad, Läkemedelsverket: Läkemedelsboken - Reumatoid artrit, Svensk Reumatologisk Förening - Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit, 1177 - Ledvärk, 1177 - Läkemedel vid ledgångsreumatism - RA, Socialstyrelsen - Information till patienter om nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.
Denna artikel är framtagen med stöd av AI och baseras på sammanställning av information från offentliga källor. Denna information är endast avsedd som allmän kunskap, den ger inte råd om medicinsk behandling och ersätter inte kontakt med hälso- och sjukvården. Texten är baserad på tillförlitliga medicinska källor. Se avsnitt ”källor”.

